Monthly Archives: mars 2016

Skogsgruppen en återblick – artikel i Östra smålands ornitologiska förenings tidskrift

Skogsgruppen i Oskarshamnsbygdens Fågelklubb, en presentation.

Skogsgruppen är en arbetsgrupp i klubben, vi är ca tio skogsintresserade personer från Oskarshamn och Mönsterås kommuner. De personer som ingår i gruppen har bred kompetens på fåglar, växter, insekter, mossor och lavar m.m. Vi har arbetet med skogsfrågor under en längre tid, troligtvis sedan mitten av 1980 talet.

Vi är bl.a. remissinstans åt kommun och är med i skogliga samrådsgruppen för Skogsstyrelsen. Skogsgruppen har genom sitt arbete även påverkat kommun att anta en skogspolicy för kommunens skogar. Detta är ju viktigt främst när det gäller tätortsnära skogar som borde vara till för friluftsliv och rekreation. Avkastningskraven från skogen får ej vara för höga som det varit tidigare under åren. Nu håller kommunen på att diskutera skogspolicy i de olika nämnderna och beslut kommer att tas under våren. Detta har gjorts i samarbete med kommunekologen som gav oss rätt i många skogsfrågor.

Kalhyggesbruket har utarmat skogens liv.                                                       Sedan 1950-talet har det bedrivits ett mycket intensivt skogsbruk i Sverige, med kalhuggning som dominerande metod. Cirka 60 procent av skogen har kalavverkats och, genom återplantering, ersatts av träd av en och samma art och ålder. Denna utveckling har lett till en omfattande utarmning av livsmiljöer och därmed en akut kris för skogens mångfald.

Skogsstyrelsen, myndigheten som skall bevaka och svara för att produktion och miljömål väger lika.                                                                            Vi ser ju att Skogsstyrelsen inte hinner med att besöka alla avverkningsområden som kommer in, vissa anmälningar måste myndigheten skriva råd och anvisningar till bolag och markägare som skall avverka med olika typer av zoner som skall sparas enligt skogsvårdslagen. När en föryngringsanmälan kommit in till Skogsstyrelsen har vi som ideella föreningar bara 6 veckor på oss att komma med synpunkter. Men tyvärr är det väldigt få personer från allmänheten som är intresserade av att titta och ha synpunkter. Så det är ju upp till skogsbruket att köra sina schablonmässiga avverkningar. Det är få markägare som är intresserade av att djur o växtliv skall kunna fortleva för det är ju väldigt långa omloppstider som det rör sig om i skogen. Vi anser att många markägare/skogsbolag försöker att få ut så mycket pengar som möjligt från avverkningen. Skogsbolagen verkar ju inte göra någon större ansats till att arter skall kunna fortleva i skogen, vi ser ju att *Rödlistan bara blir längre och längre. Även att skogsbolag har en antagit sin policy som man skall följa, men granskar man vad skogsbolaget gjort kommer man att hitta avvikelser.

Skogsvårdslagen är skriven för att både produktion och miljö skall väga lika mycket men så är ej fallet anser vi, produktionen får större utrymme! Idag pratar man om att man inte vill ha några styrande lagar i skogen. Man vill ha ”Frihet under ansvar” som man säger. Men vi har sett mycket under åren och anser att hänsynen ej fungerar utan det bör vara straffsanktionerat på något sätt. Det är för många brister efter att man utfört avverkningen. Vi skogsintresserade hade hoppats på att FSC eller PFSC skulle stärka naturfrågorna och det som skall sparas men tyvärr går de skogsbrukets vägar och det är därför många naturvårdsorganisationer lämnat samarbetet med FSC.

Vad har Skogsgruppen i Oskarshamn åstadkommit?                    Framförallt i områden som är Natura 2000 har hänsynen blivit större med våra synpunkter. Detta skall man veta att Skogsstyrelsen är myndigheten som har ansvar för tillsynen. Skogsgruppen har även FSC anmält flera bolag där man brustit i hänsynen.

– Vi har hitta område där skogsbolag kört vid tillfällen där marken varit för blöt och där det var markanta körskador med ca 1m djupa spår i skogen på någon kilometer. Nu efter vår anmälan krävde Skogsstyrelsen att skogsbolaget skulle återställa området från markskador. Men skadan var ju redan skedd!

– Område öster om Misterhults gård, som Sveaskog skulle avverka, totalt ca 40ha. Skogsgruppen visste att området innehöll gammal skog och med gamla tallar som det växte tallticka på. Tallticka växer på tall och den rötar ned tallen långsamt och tallar är ofta över 150år. Man säger att det är tjäderskog, talltickan är också rödlistad. Vi hade förhandling med Skogsstyrelsen och med folk från Sveaskogs ledning och vårt krav var att spara hela området, men det trodde vi inte riktigt på. Men efter någon vecka kom svaret från Sveaskog att man släppte området för fri utveckling = 40ha till naturvården!!

Andra positiva händelser som skogsgruppen åstadkommit eller haft påverkan på under åren, jag nämner några nedan;

Malghult 22ha i Kristdala. Det blev ett reservat på 22ha som har många intressanta växter, men även fåglar. Området var privatägt och 1996 blev det reservat.

Blomsfors 163ha, Virån vid Sulegång, Sveaskog där skogsgruppen lyckades stoppa avverkningar vid 3 olika tillfällen innan det blev reservat. Kulturhistoriskt intressant område men även växter o fåglar.

– Grytsjön 45ha vid Fårbo, Sveaskogsägt ett område med gott om hackspettar.

– Ishult 84ha, Ishult, privat och Sveaskog under förhandling mellan markägare och länsstyrelsen gick en privat markägare in och högg i ett lövområde vilket jag lyckades stoppa med hjälp av Länsstyrelsen. Området blev då interimistiskt tills det blev riktigt reservat år 2007. Ett område där vi hittade bl.a. vitryggig hackspett men även andra hackspettarter, området hyser också intressanta insekter.

-Ölvedal 78ha, Sveaskog. Ett område med gamla ekar, intressant växt-, fågel- och insektslokal.

– Figeholm 225ha, vid Figeholm. Området innehåller intressanta växter, fåglar, mossor, lavar och insekter.

Tack vare bidrag från Alvins Fond har vi varje år fått anslag till gruppens arbete, som täcker resor och inköp av kartor o dyligt.

*Rödlistan – är ett system som utvecklats av Internationella naturvårdunionen (IUCN) för att utvärdera tillståndet för arter i naturen. Jan Brenander