Medlemmar i skogsgruppen har besökt Barnebo naturreservat vid Sjöboda i Hornsöområdet för att kika närmare på hur en varsam naturvårdsgallring kan utföras. Det är ”Skogsvårdsbolaget” en firma som specialiserat sig på varsamma insatser i bl.a naturreservat. Bolaget har ansvarat för naturvårdshuggningarna som genomförts i Figeholms naturreservat och i öländska Ekerum. Frågan är högaktuell för Skogsgruppen efter den diskussion som uppstått om Oskarshamns kommuns skötselinsatser i Sjöbovikens naturreservat. Tyvärr utfördes en del av det arbetet med stora tunga konventionella skogsmaskiner under blöta vintermånader utan tjäle vilket gett stora markskador som följd. Vid besöket i Barnebo kunde vi konstatera att kontrasten mot åtgärderna i Sjöboviken är mycket stora! Firman som utför arbetet är något av experter på naturvårdsinsatser och har en mindre och lättare maskinpark som är anpassad för att inte köra sönder marken. På det hela taget är arbetet ett föredöme. Ris och kronrester är borttagna och man har skapat ett trevligt landskap genom riktade insatser och ordnade faunadepår. Det är så här man skall arbeta i ett naturreservat! 

Här är skogsgruppens rapport från besöket.
Naturvårdsgallring i reservatet Barnebo_Hornsö

Vållös vackra övärld får förstärkt skydd.
Det kom ett brev från länsstyrelsen till Skogsgruppens hemsida för en gång skull med en god nyhet. Naturreservatet får nya bestämmelser.

Hej! 

Idag (11/12 2020) togs ett nytt beslut om Vållö naturreservat, tillsammans med en ny skötsel- och bevarandeplan. Se bifogade dokument.

Trevlig helg!

Med vänlig hälsning

/Frida Gustafsson

Handläggare områdesskydd

Naturskyddsenheten

frida.j.gustafsson@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen Kalmar län, 391 86 Kalmar

Besöksadress: Regeringsgatan 1

Telefon: 010-223 80 00, Fax: 010-223 81 00

www.lansstyrelsen.se/kalmar, kalmar@lansstyrelsen.se

Vållö_beslut och skötselplan_GDPR

Ny naturvårdspolitik – Lev upp till våra miljömål och åtaganden om skydd av natur!

Till: Stefan Löfven, Hans Dahlgren, Magdalena Andersson, Lena Micko, Per Bolund, Jennie Nilsson, Ibrahim Baylan, Morgan Johansson, Mikael Damberg, Isabella Lövin, Amanda Lind, Anna Ekström, Matilda Ernkrans, Eva Nordmark, Åsa Lindhagen, Peter Hultqvist, Tomas Eneroth, Anders Ygeman

Hej

Med hälsningar om ett gott nytt decennium vill vi påminna om de miljömål som Sverige åtagit sig att genomföra till år 2020. Enligt nationella miljömål (1999) och konventionen om biologisk mångfald (UNEP, 2010) har Sverige förbundit sig att 17-20 % av landarealen ska ha ett representativt skydd till år 2020. Det är alltså i övermorgon som målen ska vara genomförda. För närvarande är 6 % av den produktiva skogsmarken formellt skyddad i Sverige (Skogsstyrelsen, 2019).

Under 20 års tid har alltså 6 % produktiv skogsmark skyddats när det uppsatta målet varit 17-20 %. I själva verket har det varit minusresultat varje år eftersom huvudparten av den skogsmark som skulle skyddas i stället avverkats. Vilken företagsledning skulle godta en sådan måluppfyllelse efter 20 års arbete?

Att den svenska modellen med frihet under ansvar inte fungerar är uppenbart. Följande exempel visar detta:

• 55 000 hektar nyckelbiotoper har avverkats de senaste 20 åren (Skogsstyrelsen, 2019). 55 000 hektar!? Det är större areal än Sveriges största skogliga nationalpark Muddus. 
• 10 000-tals hektar nyckelbiotoper har avregistrerats. Nyckelbiotoper verkar flyttas runt i landskapet allt eftersom skogarna blir avverkningsmogna. Notera att Sveaskog, under tiden som Skogsstyrelsens generaldirektör var skogschef där, i tysthet avregistrerade tusentals hektar nyckelbiotoper (P1 Kaliber, 2019; Greenpeace och Skydda skogen, 2019; skogsgrupp.se).
• Skogsstyrelsen stoppar nyckelbiotopsinventeringar i nordvästra Sverige (Skogsstyrelsen, 2019).
• Skogsstyrelsen utarbetar en ny nyckelbiotopsmetod för nordvästra Sverige med syftet att ännu mer skog med höga naturvärden ska kunna huggas (Skogsstyrelsen, 2019). Vid framtagandet av den metoden användes inte den spetskompetens som finns på myndigheten. I ett brev till styrelsen benämner fem naturvårdsspecialister på Skogsstyrelsen generaldirektörens agerande som ett hån mot den samlade kompetensen som finns på Skogsstyrelsen (Skogsaktuellt, 2018).
•  Skogsstyrelsen stoppar nyckelbiotopsinventeringar vid avverkningsanmälningar i hela landet (Skogsstyrelsen, 2019). 

I stället för att sträva mot miljömålen har Sverige alltså i praktiken avverkat skog med höga naturvärden för flera miljarder kronor. Hur har det blivit så? Hur ska vi någonsin kunna få tillbaka den svarta storken, de djupa skogarnas egen fågel, och alla de andra arterna som försvunnit från vårt land?

Vår förhoppning är en ny naturvårdspolitik med en vilja att göra det som är bra för naturen och dess invånare, som präglas av dialog och förtroende. Där man inte har en dragkamp om naturen.

Vi tycker beslut ska styras av kunskap, goda värderingar och medmänsklighet och inte av makt och pengar. Ta ansvar också för djur och natur som inte har någon egen röst.

Vår fråga till er är hur ni tänker bidra till att Sverige, under innevarande mandatperiod, genomför uppsatta miljömål och uppfyller internationella åtaganden om skydd av natur?

Vänliga hälsningar Erland Lindblad, biolog & Jan Brenander, ornitolog

Referenser

• Greenpeace och Skydda skogen (2019). Naturskogarna som hotas av staten. https://storage.googleapis.com/planet4-sweden-stateless/2019/04/1b3927c6-rapport_greenpeace_skydda_skogen_svenska_webb_enkelsidor.pdf
• Skogsaktuellt (2018-06-08). Intern kritik mot Herman Sundqvist om nyckelbiotoper.  https://www.skogsaktuellt.se/artikel/57333/intern-kritik-mot-herman-sundqvist-om-nyckelbiotoper.html
• Skogsgrupp.se. www.skogsgrupp.se
• Skogsstyrelsen (2019). Nu införs nya krav på nyckelbiotoper i nordväst. Pressmeddelande – 12 juni 2019. https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/nu-infors-nya-krav-pa-nyckelbiotoper-i-nordvast/
• Skogsstyrelsen (2019). Utveckling av metod för nyckelbiotopsinventering i nordvästra Sverige (Rapport 2019/12). https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2019/rapport-2019-12-utveckling-av-metod-for-nyckelbiotopsinventering-i-nordvastra-sverige.pdf
• Skogsstyrelsen (2019). Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark. Redovisning av regeringsuppdrag (Rapport 2019/18 – Dnr 2018/4167). https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2019/rapport-2019-18-statistik-om-formellt-skyddad-skogsmark-frivilliga-avsattningar-hansynsytor-improduktiv-skogsmark.pdf
• Skogsstyrelsen (2019). Registrering av nyckelbiotoper vid avverkning föreslås upphöra. https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/registrering-av-nyckelbiotoper-vid-avverkning-foreslas-upphora/
• Sveriges miljömål (2018). http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-vaxt–och-djurliv/skyddad-produktiv-skog/
• Sveriges Radio P1 Kaliber (2019-04-15). Striden om skogen. https://sverigesradio.se/stridenomskogen
• UNEP (2010). Strategic Plan for Biodiversity 2011-2020 and the Aichi Targets. https://www.cbd.int/doc/strategic-plan/2011-2020/Aichi-Targets-EN.pdf
  

Trodde du att kyrkan skulle vara en bättre skogsägare? En skogsägare med högre ambition när det gäller natur- och miljöhänsyn? Glöm det! Vår granskning och fältbesök på fastigheten Gökhult 1:2 i Mönsterås kommun visar på dålig naturhänsyn.

Tyvärr uppvisar Växjö stifts skogsbruk ett hårt drivet skogsbruk med starka profitintressen. Hänsyn till skogarnas myllrande liv och skapelsens mångfald finns inte speciellt hos kyrkan som skogsägare! Vi granskar just nu Växjö stifts skogsbruk vid Gökhult i Mönsterås kommun. Läs mer i vår rapport via länken i blått nedan!

Stora brister i utförd avverkning på Vinö – samråd ej genomfört!

Skogsgruppen har vid flera tillfällen skriftligt och muntligt påpekat att Skogsstyrelsens tillsyn haltar, inte minst gäller detta i särskilt känsliga områden. När en större kalavverkning genomfördes på Vinö i Misterhults skärgård reagerade vi direkt och besökte platsen. Besvikelsen över lämnad hänsyn var stor och det framstod direkt att markägaren inte tagit den hänsyn till det omkringliggande skärgårdsreservatet som man borde ha gjort. Markägaren har heller inte följt de råd och anvisningar som lämnats av Skogsstyrelsen varför vi gjorde en skriftlig anmälan om saken till Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Skogsgruppen har efter avverkningen på Vinö börjat gå igenom äldre avverkningar i känsliga miljöer för att närmare se hur skogsbruket följer de anvisningar man får av Skogsstyrelsen. Vi har också börjat undersöka om skogsstyrelsen genomfört samråd med markägaren enligt regelboken i de fall skogsområden anmälts till slutavverkning / kalhygge,  i särskilt ekologiskt känsliga områden eller på platser med höga naturvärden . Vi gör detta för att få en bild av hur skogsstyrelsens tillsyn fungerar. Tyvärr är resultatet nedslående!

Här nedan finns vår anmälan om bristande hänsyn vid slutavverkningen på Vinö  i Misterhults skärgård.

 Anmälan om bristande hänsyn vid skogsavverkning i anslutning till  Natura 2000-området Misterhult till följd av bristande myndighetsutövning och sektorsansvar hos Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Kalmar län.

Från: 

Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Skogsgruppen Oskarshamn

Till:

Naturvårdsverket

Ärende: Anmälan om bristande hänsyn vid skogsavverkning i anslutning till  Natura 2000-området Misterhult till följd av bristande myndighetsutövning och sektorsansvar hos Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Kalmar län.

Plats: Vinö, Misterhults skärgårdsreservat, Oskarshamns kommun, Kalmar län.

Ön Vinö ingår ej i själva reservatet men utgör en viktig biotop i reservatets kärna för såväl reservatets kulturmiljö som biotop för skyddvärda växter och djur. Naturvårdsverkets förtecknin (NFS 2004:8), särskilda skyddsområden och särskilda bevarandeområden enligt EU:s direktiv 79/409/ EEG och 92/43 EEG, 7 kap. 27§ miljöbalken och 15 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Våra föreningar uppmanar Naturvårdsverket att närmare granska den slutavverkning som skett på fastigheten Vinö 1:8, Misterhults församling, Oskarshamns kommun i Kalmar län. Enligt vår bedömning har flera fel gjorts i det här fallet och vi vill särskilt uppmärksamma Naturvårdsverket på att de ansvariga myndigheterna brustit i sin myndighetsutövning och tillsyn när det gäller  planering, utformning och slutförande av en så pass stor slutavverkning (18ha) på en skärgårdsö i de centrala delarna av Misterhults skärgårdsreservat utan att någon hänsyn tagits till områdets status och angränsande Natura 2000-område. 

En slutavverkning av den här storleken är av flera skäl helt olämplig i skärgårdsmiljön. Vi är väl medvetna om att Vinö är undantaget från själva reservatsbildningen men öns centrala läge i själva reservatet innebär att alla miljöpåverkande verksamheter måste anpassas till det omkringliggande reservatsområdet. För detta finns stöd i gällande lagar och föreskrifter.  I klartext betyder det att de myndigheter som har att bevaka skogsbrukets natur- och miljövårdshänsyn, speciellt på en plats som Vinö, måste bevaka, pröva och utforma föreskrifter inom lagens ram så att en skogsvårdsåtgärd utformas med den hänsyn som platsen kräver. Vinö har också stor betydelse för friluftslivet och den ökande europeiska turismen. 

Vår undersökning och vårt fältbesök visar att något samarbete inte förekommit mellan länsstyrelsen eller skogsstyrelsen i detta känsliga fall vilket är förvånande med tanke på platsen och områdets skydd.

Det är inte bara här det brister, avverkningen är dåligt genomförd vilket redovisas och stöds av bifogat bildmaterial nedan.

Det finns heller inga handlingar som styrker att skogsstyrelsen på något sätt inlett en dialog med markägaren i syfte att få till en mer skonsam avverkningsmetod bättre lämpad för platsen. Vi syftar då på någon form av naturskogsbruk eller skonsammare gallring vilket naturligtvis skulle ha valts här. Det är väl ändå skogsstyrelsen och länsstyrelsen som har att stötta varje markägare som önskar avverka skog i den här typen av miljöer och i dialog med denne försöka tillvarata de allmännas intresse genom att ge bra råd till nytta för både människor och miljö.

Vi frågar oss om det inte vore självklart att skogsstyrelsen i ett fall som detta omedelbart skulle kontakta länsstyrelsens natur- och miljövårdshandläggare för att med dem diskutera vilka krav som borde kunna ställas på en avverkning i anslutning till ett naturreservat med så höga upplevelsevärden och närhet till ett Natura 2000 område. Är inte detta just myndigheternas uppgift?

Oskarshamnsbygdens Fågelklubb och Oskarshamns skogsgrupp har besökt Vinö både den 2 och 11 maj, alltså efter att avverkningen slutförts. Vi har inför besöket tagit del av Skogsstyrelsen råd till markägaren. Avverkningsanmälan om föryngrings/ slutavverkning på 17,6 ha på Vinös nordvästra delar inkom till myndigheten den 19 november 2015. Det har alltså funnit gott om tid att inleda en dialog med markägaren och utforma särskilda föreskrifter. 

Vid genomgång av ärendet (Skogsstyrelsen A56618-2015) kan vi konstatera följande:

1. Skogsstyrelsen är den myndighet som har sektorsansvar för skogsbruket. Trots det har man utformat sina råd för avverkningen utan att ha först ha besökt området eller som vi redan berört inlett något diskussion med länsstyrelsen eller markägaren! Ansvaret för avverkningens utformning lämnas över till skogsbolaget Södra och dess inhyrda entreprenör. I det här fallet är det en underlåtelse av ansvarig myndighet att inte besöka skogsområdet före utformningen av råd och anvisningar!

2. Brister i Skogsstyrelsen råd och anvisningar A 56618 – 2015.

Skogsstyrelsen har inte levt upp till sitt sektorsansvar och lämnat råd och anvisningar anpassade till den speciellt känsliga biotopen.

Man har endast krävt att ”Inom en kantzon på minst 15-30 meter från strandlinjen får endast gran avverkas som kan nås med avverkningsmaskin utan att köra i kantzonen. 

Vår kommentar: Detta har inte följts! Kantzonen har brutits igenom på flera ställen där man plockat ut värdefulla tallar i strandzonen.

Något som naturligtvis inte skulle ha gjorts i det här fallet.

Enligt anmälan skall enligt punkt 4 (Träd, trädsamlingar och döda träd)

”Döda stående eller liggande träd, trädsamlingar och döda träd lämnas, tillskapande av högstubbar och andra träd 

Vår kommentar: Inte heller här lever avverkningen upp till målen. Ett antal döda träd hade knuffats omkull av skogsmaskinen. 

Området hade gammal tallskog som troligtvis mest påverkats av husbehovshuggning under lång tid och därför varit relativ opåverkad. 

På Vinö finns dessutom mycket täta bestånd av en speciell myrart, troligen  Kal skogsmyra (Formica polyctena) vilken är globalt rödlistad!  Det anmärkningsvärda är att cirka 75% av myrstackarna på avverkningsytan nu har tillfogats skador och tom helt körts över av maskinen. På flera platser har man dessutom avverkat träden mitt i stackarna och på sådant sätt förstört hela stacken. Myrsamhällena ser ut att ha en hög ålder då många av myrstackarna når över 2 meter i höjd! 

Vid besöket iakttogs en lärkfalk där mycket tyder på att falkens boträd i någon av de äldre tallarna sågats ner. 

Den enda hänsyn som ser ut att ha följts till punkt och pricka är varsamhet med de röjningsrösen som markägaren enligt anmälan skulle skyddas för åverkan enligt punkt 11. I övrigt finns inte någon planerad hänsyn till naturvärden förkryssade på själva anmälan vilket i sig borde har medfört en närmare granskning från skogsstyrelsen.

Vid kontakter med naturvårdare och ortsbefolkningen har det framkommit att markägaren till Vinö 1:8 under tio års tid ansökt om att få avverka området men inte fått detta beviljat. Om det beror på myndigheternas tidigare ställningstagande vet vi inte. 

Sverige har under en längre tid dragit på sig kritik från EU när det gäller det svenska skogsbrukets miljöhänsyn. I Naturvårdsverkets pågående analys av hur Sverige klarar att uppfylla riksdagens miljömål står det klart att vi inte kommer att klara de uppsatta målen för andel skyddad skog och därmed inte heller kommer att klara att skydda skogens biologiska mångfald på ett tillfredställande sätt. Allt detta är satt under EU:s lupp. Sverige har i likhet med andra länder inom gemenskapen en skyldighet att budgetera så att tillsynsmyndigheterna kan utföra sina plikter tex. att uppfylla samtliga miljömål inom skogen. Det exempel som vi tar upp här med kalavverkningen på Vinö med ofullständig tillsyn och rådgivning är just ett sådant exempel som ger EU anledning till att ytterligare fördjupa sin granskning av svensk natur- och miljövårdspolitik. Vi avser naturligtvis att kommunicera ut detta till alla berörda och granskande instanser. 

Vi förväntar oss någon form av respons på anmälan.

Med vänliga hälsningar

För Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Jan Brenander / ordf . För Oskarshamns skogsgrupp och Oskarshamnsbygdens Fågelklubb