Nya avslöjanden – Södra bryter mot FSC:s regler igen!

Ny Södra avverkning i blåsväder! Skogsgruppen har återigen fått tips om en avverkning som inte uppfyller natur- och miljövårdskraven i skogsvårdslagen. 
Södra medger att flera fel begåtts vid avverkningen på fastigheten Manketorp 3:2! Vid skogsgruppens och Södras gemensamma fältbesök kunde flera brister dokumenteras! Läs Skogsgruppens hela fältrapport från Manketorp här nedan:

Minnesanteckningar med Södra vid Djupeträsks avverkning den 19 augusti

juni-juli 069

Under sommaren har Skogsgruppen dokumenterat en illa genomförd avverkning på fastigheten Manketorps gård, Manketorp 3:2. Det miljöcertifierade skogsbolaget Södra är ansvarig för arbetet men har använt sig av en entreprenör som redan tidigare uppmärksammats för en mycket dålig naturhänsyn vid avverkningar. Fältbesök har gjorts vid två tillfällen och nu senast tillsammans med Örjan Laneborg, den tjänsteman på skogsstyrelsen som också skrivit råd och anvisningar för hur slutavverkningen skulle genomföras.  Laneborg kunde själv konstatera att mycket lite av myndighetens råd följts i det här fallet. Det blir extra allvarligt när man avverkat utan hänsyn till den bäck som rinner fram i skogen och som leder ner till Döderhultsbäcken! Ingen kantzon har sparats mot bäcken trots att krav funnits på detta. Bäcken har också ett naturligt bestånd av öring som nu kan ha störts ut.

För Södra är detta ytterligare en allvarlig plump i protokollet då avverkningen dels bryter mot skogsvårdslagens hänsynsparagrafer och dels mot FSC:s regler. Skogsgruppen har därför valt att anmäla avverkningen för brott mot FSC som nu måste göra en miljörevision. Sorgligt nog har samme entreprenör som redan tidigare fått allvarlig kritik för urusel miljöhänsyn på en mycket stor avverkning på fastigheten Släthult. Man kan läsa mer även om detta fall här på Skogsgruppens hemsida.

Som om inte allt detta räcker har fältkontrollen på Manketorp 3:2 visat på en lång rad allvarliga brister. Genom ett digert bildmaterial har skogsgruppen dokumenterat en i det närmaste total brist på kantzoner runt kärr och våtmarker förutom den allvarliga friställningen av bäcken. Man har underröjt på impedimentliknande hällmarker som borde ha lämnats orörda. Markberedning har vidare skett på  själva impedimenten som i kärr- och våtmarker. Körskador i kombination med markberedning har lett till djup spårbildning där förorenat och näringsrikt vatten rinner rakt ut i Djupeträskbäcken.  Planeringen och snitslingen av kalavverkningen har stora brister.

Bergskanten mot bäcken skulle ha sparats med rejält tilltagen skyddszon för att skydda bäcken!

Bergskanten mot bäcken skulle ha sparats med rejält tilltagen skyddszon för att skydda bäcken! Som synes har markägaren kalavverkat helt inpå vattendraget. Ett brott mot såväl skogsvårdslagen som FSC!

 

Här ser man hur brant det sluttar ner mot bäcken. (Vattendraget leder rakt ner till kommunens vattentäckt). Bäcken hyser också öring längre  nedströms och av det skälet är det extra viktigt med skyddzon.

Här ser man hur brant det sluttar ner mot bäcken. (Vattendraget leder rakt ner till Döderhultsbäcken). Bäcken hyser också öring längre nedströms och av det skälet är det extra viktigt med en skyddzon.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hela avverkningen utmärks av mycket dålig eller obefintlig miljöhänsyn! Här en våtmark som helt saknar skyddszon.

Hela avverkningen utmärks av mycket dålig eller obefintlig miljöhänsyn! Här en våtmark som helt saknar skyddszon.

Markberedning har skett i våtmarker på hygget vartefter gran har planterats. Ingen av dessa åtgärder stämmer med regelboken.
Markberedning har skett i våtmarker på hygget vartefter gran har planterats. Ingen av dessa åtgärder stämmer med regelboken.

Avverkning har skett uppe på impedimenten och ute i kärr och våtmarker.
Avverkning har skett uppe på impedimenten och ute i kärr och våtmarker.

 

Kraftig underröjning har skett vid kärr och våtmarker över hela hygget. På så sätt har man förstört värdefulla biotoper i strid med gällande föreskrifter.

Kraftig underröjning har skett vid kärr och våtmarker över hela hygget. På så sätt har man förstört värdefulla biotoper i strid med gällande föreskrifter.

 

Skogsgruppens anmälan om brott mot certifieringsreglerna har redan följts upp genom informationsbrev  både till Södras ledning och till Oskarshamns kommun om påverkan genom läckage av närsalter till Djupeträskbäcken. Brevet till Oskarshamns kommun kan läsas i bifogad PDF.

Skogsgruppen till kommun om Manketorp

Skogsgruppens klagan till FSC: 

Till FSC info@fsc-sverige.org Kopia: Karin Kärnhagen, karin.karnhagen@telia.com

Södra, bjorn.lindell@sodra.com ; asa.strom@sodra.com Angående avverkning på fastigheten Manketorp 3:2, Oskarshamns kommun. Markägare Karin

Kärnhagen, adress Manketorps Gård 1, 57250 Oskarshamn.

Ännu en gång har vi konstaterat att SÖDRA struntar i Naturvårdspolicyn / Hållbarhetssynen samt Skogsstyrelsens hänsynsplanering.

Enligt Avverkningsanmälan nr.A35967-2011, storlek 13,24 ha och dess redovisning av planerad hänsyn till naturvärden och kulturmiljövärden (E) finns inget noterat som skulle tas hänsyn till, även om det fanns både kärr- o bergsimpedement och hänsynskrävande biotoper (bäckdråg/ravin) och möjlig avrinning till kommunens vattentäkt.

Skogsstyrelsens ”hänsyn vid planerad avverkning” (SKSFS 1993:2) till 30 § skogsvårdslagen, rekommenderar i sina ”Råd om hänsyn till natur- och kulturmiljö” 2012-05-08:

• Skyddszon på 15 – 25 meter. Ej markbereda i branterna mot bäcken.

• För bergs- och kärrimpedement lämnas kvarvarande träd samt undvik körning på och invid dessa.

• Djupeträskbäcken skulle hysa bäcköring längre ned nedstöms och därför extra viktigt med skyddszon mot bäcken.

Inget av dessa krav som Skogsstyrelsen ställde till Södras avverkningsledare har uppfyllts!

Våtmarken och vattnets betydelse i skogslanskapet! ”Citat ur Skogsbruk vid vatten”

”Sjöar, bäckar och våtmarker har flera funktioner. De är t.ex.;

• Livsmiljöer för växter och djur,

• spridningskorridorer,

• biologiska reningsverk – i sjöar och våtmarker renas vattnet,

• delar i ekologiska processer, t.ex. översvämningar

• kantzonerna ökar den biologiska mångfalden ”

Varken Södras Policy eller Hållbarhetssynen kan man säga uppfylles i denna avverkning eller tidigare avverkningar som vi sett t.ex. Släthult 2012. (Dokumentation bifogas även för Släthult).

För Oskarshamnsbygdens fågelklubb 2013-07-14

www.skogsgruppen.se

Jan Brenander, ordförande