Skogsgruppen i full aktivitet sommaren 2018!

Ett av många intressanta fynd från besöket i Hornsö var denna Raggbock, en rödlistad art!

Skogsgruppen har varit i full aktivitet under sommaren 2018 – inventeringar i samarbete med föreningen Skydda Skogen! 

Skogsgruppen har en mycket aktiv sommar bakom sig. Tack vare envist och målmedvetet arbete ute i skogen har flera nya värdefulla skogar och biotoper hittats i vår egen kommun och i grannkommunerna. Genom ett värdefullt samarbete med föreningen ”Skydda Skogen” kunde en inventeringssatsning göras mellan den 13 – 18 juli.

Ansvarig för att koordinera insatsen var skogsgruppens Jan Brenander och inventeringen startade med samling den 13 juli i Aboda i Högsby kommun för gemensam middag och presentation av alla deltagare.  Tio frivilliga personer från föreningen Skydda Skogen hade mött upp, alla från olika delar av landet. Från vårt håll deltog som mest tre personer.

Tre områden inventerade!
På det inledande mötet lades planerna upp för att hinna med inventeringen av de olika förvalda områdena. Skogsgruppen hade genom Jan Brenander lämnat önskemål om vilka naturskogar som skulle prioriteras för besök. Det blev skogsområden i Mönsterås,  i norra delen av Oskarshamn samt en hotad naturskog i Hultsfreds kommun. Vi diskuterad om den fina skogen i Gökhult skulle lämnas utan vårt besök eftersom länsstyrelsen redan beslutat att inleda arbetet för att få till ett naturreservat efter vårt fynd av många signalarter. Glädjande nog har Länsstyrelsen i Kalmar redan äskat pengar för att göra en noggrannare inventering.

Sommaren 2018 var het och mycket torr. Våra inventeringsdagar utgjorde inget undantag, det var mycket varmt och temperaturen låg omkring 30 grader och däröver! Naturligtvis blev inventeringsjobbet tungt och det var viktigt att dricka mycket för att hålla sig skärpt.  Torkskador visade sig också överallt i den plågade naturen. 

Lyckat besök i Hornsö.
Första inventeringen genomfördes i Hornsö, i ett område som var naturreservat och som delvis bränts av Länsstyrelsen i Kalmar län.  Aron Edman från Länsstyrelsen i Kalmar och Olof Persson på naturenheten på Nybro kommun guidade oss i det intressanta området och vi letade framförallt efter skalbaggar.

Värdefullt område i Hultsfreds kommun saknar skydd!
Nästkommande dag inventerades Junnarp i Hultsfred, en naturskog på ca 30 ha som Skogsstyrelsen redan godkänt för avverkning med undantag för 8,2 ha som nyckelbiotop. Vi anser att skogen har så höga värden att hela området på 30 ha bör skyddas. Skogen består av sumpskogar, bergsimpedement, blandskog och oerhört mycket död ved. Vi fann två VU-arter, 18 NT-arter och över 25 andra signalarter. Området hyser också hotade fågelarter. För skogen i Hultsfredstrakten är det bråttom med skyddsåtgärder!  Ett brev har  därför skickats till olika myndigheterna med begäran om akut åtgärder för att stoppa den planerade avverkningen.

Elin och Steve letar mossor och lavar på en låga.

Naturskog i Mönsterås kommun.
Skogsgruppen har tidigare under våren hittat ett område i Mönsterås kommun, ett ganska stor orörd gammelskog på ca 100 ha. De äldsta skiktet är mellan 150 – 180 år men vi hittade också tallar som var över 250 år! En skog av den här kvalitén hyser förstås många rödlistade- och signalarter som olika taggsvampar, tickor, lavar, mossor och skalbaggar.

Här en bild på gnagmärken och gångar i död ved efter skalbaggen Bronshjon.

 Bilden visar den ovanliga laven Glansfläck.

Bland annat hittades spår av reliktbock som just är knuten till gamla levande solbelysta tallar, ofta solitärer. Reliktbockens larvutvecklingen sker under tallens bark vilket retar trädet att överproducera kåda vilken läcker ut och bildar ljusa torkade partier runt barkens sprickor, detta gör att man ganska lätt kan se om tallen är hem för just reliktbocken. 

Peter Rolfsson, entomolog och Kerstin Månsson kikar närmare på en gammal högstubbe av björk! Här hittades den sällsynta jättesvampmalen. I bakgrunden syns Lars Gerre och Nils Norrby. Flera intressanta insektfynd hittades också vid besöket i naturskogsområdet i Mönsterås kommun!

 

I området finns också tjäder och orre, bivråk, mindre hackspett och spillkråka, mm. Typiskt för  gammelskogar är att man hittar Talltickor som växer på tallar som minst är 150 år, dessa område kallar man för tjäderskog. Föreningen Skydda Skogen hade svårt att förstå att detta området inte redan hade blivit reservat, här fanns alla kvalitéer, orörd vildmark och långt till bebyggelse.

Sista inventeringsområdet var en skog som ligger i norra delen av Oskarshamns kommun på gränsen till Västervik. En naturskog som är ca 25 ha, ett orört skogsområde, väldigt kuperat med branter, kärrmarker och berghällar. Delar av branten är redan skyddad som nyckelbiotop men vi anser nyckelbiotopen bör utökas att omfatta ett större område eller avsättas som reservat i ett redan hårt hugget landskap. Här noterades också både rödlistade- och signalarter som tickor, taggsvampar, lavar, mossor, lummer, gnag av sällsynta skalbaggar. m.m.

Nu skall allt materialet sammanställas och skickas både till Länsstyrelsen i Kalmar och Skogsstyrelsen. Vi har också lagt in de olika arterna på Artportalen. 

Olika kategorier; VU – Sårbar – Hotade, NT – Nära hotad – Rödlistad, enligt Rödlistade arter i Sverige 2015.

För Skogsgruppen i Oskarshamn / Jan Brenander 

 

 

Nya anmälningar till FSC våren 2018!

Skogsgruppen har nu sammanställt flera anmälningar om avvikelser från FSC:standarden vid avverkningar i Oskarshamns och Mönsterås kommuner. Anmälningarna bygger på ett flertal fältbesök och dokumentationer ute på avverkningsplatserna.

Som vi tidigare redovisat i en egen artikel gäller en anmälan bristande hänsyn vid Idhultesjön, en mycket fin fågellokal där samråd skett före avverkningen mellan naturvården, skogsstyrelsen, länsstyrelsen och markägaren. Men tyvärr hjälpte inte detta utan slutresultatet blev en mycket dålig naturvårdshänsyn där fågeldirektivet såväl som art- och habitatdirektivet inte beaktats tillräckligt. Nu får certifieringsorganisationen granska saken närmare. Vi ser mycket allvarligt på hur en av länets största markägare agerar och kommer att intensifiera kontrollen av fastighetens skogsbruk.

Samma markägare har också nyligen uppmärksammats för en avverkning i Finsjötrakten där skogsgruppens sammanställt en fotodokumentation från en pågående avverkning med flera brister!

Bilder från avverkat område, AB Finsjö Skogar 1803

En annan anmälan för brott mot FSC:s regelverk gäller skogsavverkningen längs Gunnarsöleden. Här bör utredas om tillräcklig hänsyn tagits till vandringsleder och motionsspår i ett tätorstnära och frekvent använt friluftsområde.

 

 

Dålig hänsyn förstör friluftsområde – Gunnarsöleden fördärvad!

Led sönderk Person mött 1040718_2

 

Skogsbrukets framfart på den privata fastigheten som hyser Gunnarsöleden har upprört många jullediga oskarshamnare. De medborgare som haft Gunnarsöleden som sitt strövområde har nu fått vända om och hitta andra promenadstråk efter att skogsavverkning inletts på fastigheten. Stora markskador har uppstått av skogsmaskinen som använt vandringslederna för att köra ut timmer! Detta har medfört att strövmarker och vandringsleder blivit obrukbara. Telefonen har gått varm hos Skogsgruppens kontaktpersoner där många uttryckt sin stora ilska och besvikelse över markägarens dåliga hänsyn till själva Gunnarsöleden. Vid Skogsgruppens fältbesök pågick utkörningen av det fällda virket. I det rådande blidvädret har skogsmaskinen, en skotare, tillfogat området stora markskador. Vid besöket mötte vi en man som gett upp sin skogspromenad efter att ha snubblat och trillat illa i de djupa spåren. Stigar och leder i området har inte lämnats ifred utan maskinföraren har istället använt dessa för framkomst i skogen. Gör man så får man räkna med en kraftig reaktion från allmänheten, speciellt i en tätortsnära och i frekvent använd skog.

En markägare har naturligtvis sin fulla rätt att ta ut skog från sin fastighet det är inte det detta handlar om här. Det handlar om vilken hänsyn som markägaren bör och skall ta i ett tätortsnära område och det handlar om hur entreprenören Södra agerar i frågan om miljöhänsyn. En onödig konflikt har skapats genom att avverkningen genomförs vid ett sällsynt illa valt tillfälle då markerna är vattensjuka efter veckor av mildväder och regn.

Skogsgruppen har informerat både ortspressen och skogsstyrelsen om det inträffade.  Vi tar också upp frågan om avverkningen strider mot skogsvårdslagens §30 direkt med länsstyrelsen och ansvariga på Söd  ra Skogsägarna.

Artikel i OT 4/1 2018:   Vandringsled förstörd vid avverkning OT

Gunnarsöleden1 Körskador led 1040717 SkogsmaskinGunnarsö 0007

Dialogmöte om Blomsfors naturreservat!

En karaktärsart för reservatet Blomsfors! Hane av Blå jungfruslända. Fotograferad vid Virån sommaren 2016.

En karaktärsart för reservatet Blomsfors! Hane av Blå jungfruslända. Fotograferad vid Virån sommaren 2016.

Länsstyrelsen har fått ökade anslag för att sköta om länets naturreservat! Av den anledningen har Fågelklubben och Skogsgruppen legat på för att få till ett dialogmöte om det värdefulla naturreservatet Blomsfors i Sulegång. Den 14 november var det dags! Länsstyrelsen, Sveaskog samt boende och verksamma i trakten samlades för en diskussion om reservatets skötselplan tillsammans med med värdarna för mötet,  Oskarshamnsbygdens Fågelklubb.

Blomsfors ligger på Sveaskogs mark precis på gränsen mellan byarna Baggetorp och Sulegång. Reservatet är på 162 hektar och kantas i väster av sjöarna Storyttern och Lillyttern samt följer Viråns sträckning ner till Hemsjön i Sulegång. En antagen, mycket ambitiös, skötselplan finns för reservatet och förvaltaren Josefine Östangård från länsstyrelsen mötte upp för att diskutera vad som skall prioriteras under nästa år då bl.a Sveaskog som äger marken skall börja att hugga bort gran i de lövdominerade områdena i reservatets norra delar. Håkan Torkelsson från Sveaskog berättade om hur detta skall utföras i linje med skötselplanen med minsta möjliga markpåverkan. Två företagare inom jord- och skogsbruk som båda är verksamma i Baggetorp och Sulegång med stor erfarenhet av naturvårdsinsatser var också bjudna till dialogmötet. Från den ideella naturvårdens sida ville vi slå ett slag för att de kommande skötselåtgärderna mycket väl kan utföras av de som redan bor och arbetar i nära anslutning till reservatet. Fördelen med detta är självklar – det är bättre att de som bor på platsen och håller igång landsbygden får möjlighet att jobba med skötseln av reservatet istället för att länsstyrelsen skall skicka upp naturvårdsröjare från Öland eller södra Kalmar län. Frågan är känslig för markägaren Sveaskog som själva vill sköta alla insatser i reservatet. Från naturvårdens sida finns en oro över att bolaget inte skall klara av åtgärderna utan att skada resterna av det mosaikartade odlingslandskapet i delar av reservatet.

Fågelklubben representerades av Christer Ek och Jan Brenander. En kort exkursion gjordes i områdets mer värdedfulla delar närmare bestämt området kring den gamla backstugan Åbo där terrängen är full av rester från tidigare odling och möjligen även ett fossilt odlingslandskap.  Sveaskogs arbete med granhuggning kommer att följas upp under nästa år och förnyade kontakter tas med länsstyrelsen.

Helge Torstensen guidade besökarna till den märkliga lämningen av backstugan Åbo.

Helge Torstensen guidade besökarna till den märkliga lämningen av backstugan Åbo.

De märkliga stenmurarna och rösena efter backstugan Åbo föreslogs som ett lämpligt område för särskilda insatser. Det är en plats med atmosfär och tydliga bevis för torparlivets otroliga slit. Familjen på sju personer som bodde i backstugan fick nog av fattigdomen och emigrerade till Amerika.

De märkliga stenmurarna och rösena efter backstugan Åbo föreslogs som ett lämpligt område för särskilda insatser. Det är en plats med atmosfär och tydliga bevis för torparlivets otroliga slit. Familjen på sju personer som bodde i backstugan fick nog av fattigdomen och emigrerade till Amerika.

Det sovande resterna av odlingsmarken runt backstugan studerades närmare. Här syns från vänster: Daniel Harrysson, Sulegång, Christer Ek, Fårbo, Ann Harrysson, Sulegång, Josefine Östangård, Länsstyrelsen Kalmar och Helge Torstensen, Baggetorp. På bilden saknas Håkan Torkelsson, Sveaskog samt Karl-Johan Axelsson, Baggetorp.

Det sovande resterna av odlingsmarken runt backstugan studerades närmare. Här syns från vänster: Daniel Harrysson, Sulegång, Christer Ek, Fårbo, Ann Harrysson, Sulegång, Josefine Östangård, Länsstyrelsen Kalmar och Helge Torstensen, Baggetorp. På bilden saknas Håkan Torkelsson, Sveaskog samt Karl-Johan Axelsson, Baggetorp.

 

Herman Nilsson Trävaror AB får underkänt i miljöhänsyn!

Nya tips om skogsbolag med dåligt utformad natur- och miljöhänsyn strömmar in till vår skogsgrupp. Ett av tipsen gäller Firman Herman Nilsson Trävaror från Berga som återigen uppmärksammas för dålig naturvårdshänsyn på avverkningar i Högsby kommun! Som bilddokumenta-tionen tydligt visar är inte mycket lämnat på slutavverkningsytorna. Enligt vår bedömning är inte ens skogsvårdslagens minimikrav uppfyllda! Gör man en jämförelse med vad bolaget förbinder sig att göra vid själva avverkningen enligt den skriftliga avverkningsanmälan så stämmer inte mycket med hur det blev i verkligheten. Skogsgruppen har därför bett tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen att utreda om den aktuella avverkningen på fastigheten Annerbergstorpet 1:5 håller den standard som avses i skogsvårdslagens § 30.

Älgsjön 1 Högsby 1040595 Älgsjön Högsby 1040593 Älgsjön Högsby 1040596

Ny sällsynt fladdermusart observerad i Vånevik – Barbastell funnen!

Fladdermusexkursionen den 23 september bjöd på en ny sensation! När allt inspelat material är genomgånget och analyserat rapporterar den ansvarige experten Espen Jensen att man lyckats fånga inte mindre än 12 inspelningar från den mycket sällsynta arten Barbastell! Läs mer om den ovanliga fladdermusen i klippet från Artdatabanken här nedan!

– Det är jätteroligt att vi hittat ännu en ovanlig art i Vånevik säger OBF:s ordförande Jan Brenander. Det här visar tydligt vilket rikt och betydelsefullt område det här är. Vi funderar på att köpa in en egen utrustning för att fortsätta undersöka fladdermusbestånden runt om i kommunen säger Jan Brenander.

– Det är högst sannolikt att förekomsten av barbastell i Vånevik är permanent och att det i detta fall inte rör sig om migrerande eller förbipasserande djur. Observation av barbastell i aktiv näringssök och i lämplig biotop inom ett område där flera tidigare observationer av arten har gjorts är en stark indikation på permanent förekomst och Våneviks gammelskog bör därför betraktas som en viktig lokal för arten, säger Espen Jensen. Utöver den sällsynta Barbastellen noterades också dvärg pipistrell och vattenfladdermus. Espen Jensen kommer att rapportera in alla arterna till artportalen vilket är viktigt.

Magenta Bat 5 Bat Detector

Hem  barbastell
 LÄGG TILL MITT URVAL

Organismgrupp DäggdjurBarbastella barbastellus
BarbastellDäggdjur

  1. NE
  2. NA
  3. LC
  4. DD
  5. NT
  6. SårbarVU
  7. EN
  8. CR
  9. RE
Kännetecken
Barbastellen är en medelstor och mörk fladdermus. Pälshåren är svarta vid basen och gulaktiga i spetsen. Öronen är 12-18 mm långa, breda och framåtriktade och möts i pannan. Underarm 36-44 mm, vingspann 262-292 mm.

 

Utbredning
Länsvis förekomst för barbastell Observationer i  Sverige för barbastell
SVENSK FÖREKOMST
Bofast och reproducerande
Barbastellen är känd i Sverige sedan år 1746. Fram till 1950 finns 37 fynd från 22 lokaler i Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Stockholm och Värmland. Under perioden 1978-2012 har observationer av barbastell gjorts på ett hundratal lokaler i 9 sydsvenska län. Barbastellen förekommer nu sällsynt från Skåne och Blekinge norrut till Västergötland och Östergötland. Återinventeringar och kontroller av kolonier i norra delen av utbredningsområdet tyder på en stark tillbakagång som fortfarande pågår. I Skåne och möjligen i Halland har arten ökat och expanderat sedan slutet av 1990-talet. Det är dock ovisst om ökningen ännu fortgår.
Arten observeras årligen på olika övervintringsplatser, i Skåne, enstaka platser i Halland och Småland samt regelbundet i Karlsborgs fästning i Västergötland där ca 30 individer räknas varje vinter. På den plats i nordligaste Småland där barbastell påvisades 1901 hittades en yngelkoloni 1988. Denna förekomst, som kontrollerats årligen sedan dess, finns fortfarande kvar. En inventering i gränstrakterna mellan Småland och Östergötland resulterade i fynd av ca 20 kolonier i Vimmerby, Eksjö, Ydre och Kinda kommuner. Fortsatta inventeringar har sedan kartlagt populationer i sydligare områden i Småland och Halland. Det har även visat sig att det finns små populationer på Öland, Gotland och i Blekinge. Ökningen i söder kan bero på att de äldre lövträdsbestånden som nu får stå kvar med åldrande träd, oftast bok och ek, under en period fått alltmer död ved, lös bark, sprickor, blixtskador och hackspetthål. Almsjukan har också under en period gjort att lös bark kan ha underlättat spridning och återkolonisation av barbastell. Populationens storlek är okänd men kan tills vidare antas vara i storleksordningen 500-1 000 exemplar. Arten förekommer över stora delar av Mellaneuropa från Spanien, Frankrike, södra Storbritannien och Irland i väster till Kaspiska havet i öster, men är överallt sällsynt.

Läs mer…

Rödlistningsbedömning 2015
KATEGORI
Sårbar (VU)

KRITERIER

C1
TIDIGARE RÖDLISTNINGSBEDÖMNING
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Barbastell är en sällsynt art som är har observerats norrut till Västergötland och Östergötland. Den har tidigare förmodligen förekommit norrut till Värmland och Stockholmstrakten. Barbastellens biotopval och jaktbeteende antyder att den är gynnad av traditionell markanvändning. Miljöerna kännetecknas av äldre genuin gårdsbebyggelse, ofta i byar med flera närliggande gårdar och ladugårdar. I omgivningarna finns vanligen rikligt med äldre grova f.d. hamlade träd och andra äldre lövträd, beteshagar och ängar, gärna med översilningsmark och kärr. Trädgårdar av äldre typ, inte alltför intensivt skötta, utgör också en viktig jaktbiotop. I de sydligaste landskapen har arten sina huvudsakliga tillhåll och kolonier i gammal lövskog. Arten gör också regelbundet besök i omkringliggande skogsområden, bl.a. i äldre typ av skog som ännu bär spår av utmarksbete, upp till drygt fyra km från kolonin. Barbastellen är inte migrerande. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (2000-3000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (200-800) km². Populationen minskar med mer än 20% inom 14 (= 2 generationer) år. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer (barbastellen uppvisade en ökning i Skåne under de inledande tio åren av 2000-talet men ökningen har troligen upphört under senare år). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1). Global rödlistningskategori: NT (2001).

Läs mer…

Ekologi
Barbastellen har i sitt kärnområde i norra Småland och södra Östergötland oftast tillhåll i eller nära byar i skogslandskapet, till stor del belägna på hög höjd över havet (upp till ca 300 m.ö.h.). Miljöerna kännetecknas av äldre genuin gårdsbebyggelse, ofta i byar med flera näraliggande gårdar och ladugårdar. I omgivningarna finns vanligen rikligt med äldre, grova f.d. hamlade träd och andra äldre lövträd, beteshagar och ängar, gärna med översilningsmark och kärr. Trädgårdar av äldre typ, icke alltför intensivt skötta, utgör också en viktig jaktbiotop. Barbastellerna jagar mest i närområdet kring kolonierna men gör också regelbundet besök i skogsområdena runtom och jagar där bl.a. i äldre typ av skog som ännu bär spår av utmarksbete. Data från både västra och östra Småland visar att de regelbundet flyger minst 4 km från kolonimiljöerna. Mycket av dessa skogar avverkas nu och ersätts av kalhyggen och planterade ungskogar. Detta är troligen huvudorsaken till försvinnandet av flera kolonier och populationens tillbakagång i norra delen av utbredningsområdet. Vid dåligt väder använder barbastellerna ofta vind- och regnskyddade ”lövtunnlar” i form av markvägar ut mot utmarken/skogen, omgivna av tätt lövverk såsom hasselbuskage. Arten är speciellt inriktad på att ta fjärilar, framför allt småfjärilar, men tar även flera andra smådjursgrupper, t.ex. tvåvingar och spindlar. Födotillgängligheten beror därför säkert på rikedomen och artsammansättningen av insekter som produceras i hagmarker, ängar, trädgårdar, lövridåer, längs markvägar etc. De hittills kända förekomsterna utgörs alltid av få individer. Hittills har endast enstaka platser med fler än 10 vuxna djur påträffats. I andra delar av Sydsverige har fynd gjorts i annorlunda miljöer, t.ex. äldre bokbestånd, slottsparker och grov lövdominerad gammelskog. Barbastellen är aktiv under en mycket lång säsong. På sydsvenska lokaler har arten observerats ute på födosök från april till mitten av oktober. Det är också känt att arten kan flyga vid mildväder under vintern. Barbastellen är inte någon migrerande art men företar lokala rörelser, mellan kolonitiden och övervintringen. Den har sålunda observerats vid insektrika kustlokaler där arten inte förekommer sommartid såsom Ven, Falsterbo, Osmarken, Revnabben, Hammars backar, Kåsehuvud och Åhus i Skåne, Ottenby på Öland och Hoburgen på Gotland. Övervintrande exemplar har i Sverige anträffats i jordkällare, gamla gruvor, samt i några slott och fästningar.
LANDSKAPSTYPER
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
BIOTOPER
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Inomhusmiljöer
Inomhusmiljöer
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Blottad mark
Blottad mark
Buskmark
Buskmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
EKOLOGISK GRUPP Djurätare (karnivor)
SUBSTRAT/FÖDA
Levande djur
Levande djur
· fjärilar
· fjärilar
· spindlar
· spindlar
· tvåvingar
· tvåvingar
Ved och bark
Ved och bark
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig

Läs mer…

Hot
Kan vara utsatt för störningar på övervintringsplatser. Sommarkolonier kan drabbas när äldre byggnader renoveras eller hålträd fälls. Barbastellens sällsynthet talar dessutom för att artens krav på jaktbiotoper är kritisk för dess förekomst. Avverkning av äldre skog av utmarkstyp i norra delen av utbredningsområdet är tydligen ett allvarligt hot. Fortsatt tillbakagång av jordbruket med betesdjur, hävd av hagar, ängar och skogsbete på höglandet är säkerligen negativt för arten. Att man i dessa miljöer också omför äldre typ av trädgårdar till moderna med maskinklippta gräsmattor minskar utbudet av föda.

PÅVERKAN

  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)

Läs mer…

Åtgärder
Artens överlevnad kräver att kända yngelkolonier skyddas och att de viktigaste furageringsbiotoperna bevaras och vårdas. Övervintringplatser måste skyddas effektivt från störningar t.ex. genom att montera galler och grindar vid grottor eller gruvor där arten övervintrar regelbundet. Förfallna potentiella övervintringsplatser bör restaureras för att hindra vinddrag, nedkylning eller uttorkning. De viktigaste områdena för barbastellen bör säkras genom ”särskilda bevarandeområden” enligt Habitatdirektivets bilaga 2. Inom dessa måste artens födosöksbiotoper, aktivitetsområden, m.m. klarläggas ytterligare. Prioriterade områden bör snarast skyddas och vårdas t.ex. genom Natura 2000-områden, reservatsbildning, biotopskydd eller naturvårdsavtal.
ÅTGÄRDSPROGRAM  Fastställt

Läs mer…

Artskydd
Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet

 

Naturvård
  • Habitatdirektivets bilaga 2
  • Habitatdirektivets bilaga 4
  • Bernkonventionens bilaga II
  • Bonnkonventionens bilaga II
  • EuroBats

GLOBAL RÖDLISTNING

NT (2008)

 

© Jens Rydell/ArtDatabanken
Namn och släktskap
  • RIKE
    Animalia – djur 
  • STAM
    Chordata – ryggsträngsdjur 
  • UNDERSTAM
    Craniata – kraniedjur 
  • INFRASTAM
    Vertebrata – ryggradsdjur 
  • KLASS
    Mammalia – däggdjur 
  • ORDNING
    Chiroptera – fladdermöss 
  • UNDERORDNING
    Vespertilionoidea  
  • FAMILJ
    Vespertilionidae – läderlappar 
  • SLÄKTE
    Barbastella  
  • ART
    Barbastella barbastellus, (Schreber, 1774) – barbastell
    SYNONYMER
    Vespertilio barbastellus Schreber, 1774
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Ahlén 2013.

Fantastisk fladdermuskväll i Vånevik!

Spänningen stod på topp när deltagarna samlades i Vånevik för höstmörkrets sista fladdermusinventering. Förväntningarna var höga efter förra årets sensationellt rika artlista. Medan skymningen föll över kustskogarna och stämningen tätnade berättade fladdermusexperten Espen  Jensen om kvällens program och vad man kan vänta sig hitta för fladdermusarter så här pass sent i september. Deltagarna fick förstås också lära sig mer om investeringsmetodik innan de 24 deltagarna tågade ut i natten i samlad trupp. Kvällsträffen blev ett mycket lyckat samarrangemang mellan aktionsgruppen ”Rädda Våneviks gammelskog”, Oskarshamnsbygdens Fågelklubb och Stranda Naturskyddsförening.

Espen Jensen som forskar på fladdermöss lockade många deltagare till inventeringskvällen i Vånevik den 27 september.

Espen Jensen som forskar på fladdermöss lockade många deltagare till den spännande inventeringskvällen i Vånevik den 27 september. Framför Espen ses fladdermusholkar.

 

Vid det vattenfyllda stenbrottet Brödlösa blänkte den svarta vattenspegeln i ficklampsljuset och för första gången mötte många av deltagarna för första gången jagande fladdermöss. Natten var svart och spänningen stiger när det knattrar och knäpper för fullt i fladdermusdetektorerna, de små digitala apparaterna som omvandlar fladdermusens jaktläte till hörbara ljud för oss människor. Precis som med fåglarna kan man skilja arterna åt genom frekvens och typ av läte.

Vid det vattenfyllda stenbrottet Brödlösa blänkte den svarta vattenspegeln i ficklampsljuset och för första gången mötte många av deltagarna jagande fladdermöss. Natten var svart och spänningen stiger när det knattrar och knäpper för fullt i fladdermusdetektorerna, de små digitala apparaterna som omvandlar fladdermusens jaktläte till hörbara ljud för oss människor. Precis som med fåglarna kan man skilja arterna åt genom frekvens och typ av läte

Några av deltagarna samlas inför kvällens utflykt. Från vänster Anneli Brenander, Pia Ingemansson, Karl Ingemansson, Dag Jansson, Marit Stigsdotter, Wretlund, Berit Melin och  Agneta Andersson.

Några av deltagarna samlas inför kvällens utflykt. Från vänster Anneli Brenander, Pia Ingemansson, Karl Ingemansson, Dag Jansson, Marit Stigsdotter, Wretlund, Berit Melin och Agneta Andersson.

Fladdermuskvällens höjdpunkt och något att minnas kom när en härlig fika serverades vid stenbrottet Brödlösa som dessutom vackert tänts upp i i höstnatten. Allt detta var möjligt tack vare en fantastiskt insats från personerna bakom Rädda Våneviks gammelskog!

Fladdermuskvällens höjdpunkt och något att minnas kom när en härlig fika serverades vid stenbrottet Brödlösa som dessutom vackert tänts upp i i höstnatten. Allt detta var möjligt tack vare en fantastiskt insats från personerna bakom Rädda Våneviks gammelskog!

Fynd av nya naturskogsområden i Mönsterås kommun!

Lunglav har hittats i ett nyupptäckt naturskogsområde i Mönsterås kommun!

Lunglav har hittats i ett nyupptäckt naturskogsområde i Mönsterås kommun!

 Skogsgruppens medlemmar arbetar intensivt vidare för att hitta flera intressanta rester av naturskogar. De många timmarna i fält har nu verkligen gett nya intressanta fynd bl.a i Mönsterås kommun! Vi är helt övertygade om att det finns ett stort mörkertal i hela Kalmar län när det gäller missade naturskogsrester med höga kvalitéer och många signalarter. Den nyckelbiotopsinventering som utfördes av Skogsstyrelsen i vårt län blev aldrig speciellt täckande, det var ont om både tid och duktiga inventerare vilket syns när vi nu granskar utvalda skogsområden närmare.

Skogsgruppen har nu hittat 2 olika område bara i Mönsterås kommun med många signal- och rödlistade arter. Det är naturskogar med bl.a tall som är över 200 år och som i sig borde ha ett naturligt skydd. Skall det bli verklighet måste Skogsstyrelsen först klassa området som skyddsvärt.

Nyckelbiotopsinventeringen blev som nämnts till stora delar ett hastverk där man missade otroligt mycket Det är bara att gå in på Skogens pärlor och se vilka mycket stora skogsområden i våra trakter som enligt Skogsstyrelsens egen inventering inte har några nyckelbiotoper. Det är bara mycket små områden som prickats in på kartunderlaget och som klassat som Nyckelbiotoper.

Skogsgruppen uppmärksammar nu Skogsstyrelsen på alla nya fynd och utgår från att myndigheten agerar och startar inventeringar i de nyfunna och mycket intressanta områdena. Det är ju inte bara växter, svampar, lavar och mossor som det gäller. Vid senaste besöket hittades även spår av tretåig hackspett som gör markanta ringar runt gamla granars nedre del. Se bild nedan

Tydliga hackmärken efter Tretåig hackspett. Spetten lämnar ett artkaraktäristisk spår efter sig genom den märkliga ringen efter näringssök.

Tydliga hackmärken efter Tretåig hackspett. Spetten lämnar ett artkaraktäristisk spår efter sig genom den märkliga ringen efter näringssök.

Troligtvis har den tretåiga hackspetten övervintrat i detta skogsområdet, men det är något som bör undersökas vidare. Tjäder förekommer också i området och artens krav på sin livsmiljö är förstås att skogen skall finnas kvar och att skogen är olikåldrig med tillgång till frisk undervegetation, typ bärris och småkärr. Skogsgruppens underlag ligger för närvarande hos Skogsstyrelsen för behandling varför platsen inte bör redovisas i nuläget.

Blomskägglaven har hittat i området.

Blomskägglaven har hittat i området.

Miljöskövling vid fin fågellokal! Trots samråd har området runt Idhultesjön huggits sönder!

Fiasko för samråd och hänsyn vid Idhultesjön!

Besvikelsen är idag mycket stor bland naturvården över hur hårt Finsjö skogar gått fram med sin avverkning runt Idehultesjön i Mönsterås kommun. Sjön är en av kommunens finaste men trots kontakter och samråd före avverkningen har slutresultatet blivit rena katastrofen. Området är nu helt sönderhugget och skogsgruppen kommer att gå till botten med frågan om varför inte skogsstyrelsens föreskrifter har följts. Vi kan konstatera att allt gått fel trots samråd och många kontakter före själva avverkningen. Det är värt att notera att både skogsstyrelsen och länsstyrelsen lämnat yttrande och föreskrifter inför slutavverkningen men inte heller dessa har följts. Skogsgruppen kommer att kontakta både ansvariga myndigheter och markägare.  Naturvårdens organisationer har inget annat val än att formellt anmäla fastigheten för brott mot FSC:s regelverk. Markägaren har ett stort ansvar för det som inträffat.

– Det är ofattbart hur detta kunde bli slutresultatet efter våra möten i fält med markägaren och den anlitade skogsentreprenören. Naturligtvis måste detta anmälas och kontrolleras säger både Stranda Naturskyddsförenings och Oskarshamnsbygdens Fågelklubbs representanter. 

-Det är avverkningar som detta som helt undergräver tilltron till skogsbrukets naturvårdsambitioner. En tyvärr vanlig syn i dagens skogsbruk menar föreningsrepresentanterna.

Fotodokumentationen talar sitt tydliga språk: Ett stort fiasko för miljöhänsyn och en skamfläck för de ansvariga.

Den artrika olikåldriga skogen i anslutning till fågellokalen Idhultesjön är skövlad trots löften om en försiktig huggning med stor hänsyn! Området är hyggesplöjt.

Den artrika olikåldriga skogen i anslutning till fågellokalen Idhultesjön är skövlad trots löften om en försiktig huggning med stor hänsyn! Området är hyggesplöjt.

Vad är kvar av orre och tjäder i detta tidigare så rika område?

Vad är kvar av orre och tjäder i detta tidigare så rika område?

Skogsmarken är plöjd på djupet. Marklager, orörda sedan istiden är nu genombrutna och förstörda. Skogbottens livsmirakel i form av mångtusenåriga svampmycel är svårt skadade och marken läcker ut allt bundet kol till atmosfären vilket bidrar till klimatpåverkan!

Skogsmarken är plöjd på djupet. Marklager, orörda sedan istiden är nu genombrutna och förstörda. Skogbottens livsmirakel i form av mångtusenåriga svampmycel är svårt skadade och marken läcker ut allt bundet kol till atmosfären vilket bidrar till klimatpåverkan!

Nya artfynd visar på höga naturvärden i Klarebäck.

Nya artfynd höjer kvaliten på området Klarebäck!  -Vintertagging funnen på gammal tall och flera nya tjäderobservationer gjorda!

Den sällsynta svampen vintertagging funnen på tall i Klarebäcksområdet!

Den sällsynta svampen vintertagging funnen på tall i Klarebäcksområdet! Vintertaggingen är den lilla svampen som syns som vita knölar. 

Skogsgruppen har återvänt till Sveaskogs marker för att följa upp den tidigare översiktliga inventeringen. Nya observationer av tjäder har gjorts och det är gott om tjäderspillning i området. Det mest spännande är ett fynd av svampen vintertagging på en mycket gammal tall.  Ett par tallar har åldersbestämts genom provborrning vilket visar på en trädålder i beståndet mellan 150 – 250 år! Allt detta visar på en skog med höga naturvärden och en dialog har inletts med Sveaskog för att stoppa kalavverkningen. Skogsgruppens inventerare kommer att fortsätta sin genomgång av Klarebäcks kvaliteer.
Som vi tidigare skrivit om är det mycket viktigt att Sveaskog genomför egna översiktliga inventeringar i de skogar som idag hotas av slutavverkning  eftersom det inventeringsarbete som tidigare gjorts inte håller måttet.  
När nu Sveaskog önskar slå ner ytterligare 180 ha i redan hårt huggna Misterhult / Köksmåla måste vi reagera. I brev har vi redan uppmanat  Sveaskog att tänka om när det gäller brukandet av de mycket få kvarvarande naturskogarna på bolagets marker. De refuger som finns kvar bör till stora delar sparas till förmån för skogens myllrande liv och allt skogsbruk bör bedrivas genom plockhuggning.
Vid våra besök i området Klarebäck hittade vi flera signalarter som visar på höga naturvärden. Dels är skogen gammal, här finns få spår kvar efter tidigare huggningar och området består av en mager olikåldrig naturskog med få eller inga spår av tidigare intensivt skogsbruk. Skogen ser ut att till stora delar vara naturligt föryngrad. Marken är mager och vilket gör att många träd stått och stampat i det tunna jordtäcket ovanpå urberget och har hög ålder utan att ha kunnat växt sig grova. Vi fann höga naturvärden och det finns gott om tallticka. Det är förvånande att Sveaskog egna nyckelbiotops inventerare inte uppmärksammat Klarebäcks höga naturvärden!
En översiktlig inventering av Sveaskogs marker vid Klarabäck har nu gjorts. Inventeringen visar på höga naturvärden i stora .delar av området.

En översiktlig inventering av Sveaskogs marker vid Klarabäck har nu gjorts. Inventeringen visar på höga naturvärden i stora .delar av området.

Mager skogsmark möter besökaren .

Mager skogsmark möter besökaren .

Det finns gott om tallticka i skogen!

Det finns gott om tallticka i skogen!

Skogsgruppens översiktliga inventering av naturvärden

2017-03-21 Sveaskogs anmäld avverkning Klarabäck, Misterhult, Kalmar län. Besök vid Klarabäck vid E22 som Sveaskog anmält för avverkning, på totalt över 24,6 ha i 2 olika anmälningar.

Vi ställer oss mycket tveksamma till den här avverkningen eftersom det mesta är ju impediment med insprängda små mossar och skvattrammossar. Marken har låg bonitet dvs, är mycket mager vilket påverkar tillväxten. Det syns också i terrängen eftersom tallarna är låga och troligtvis väldigt gamla. Sveaskog är verkligen ute på marginalmarkerna och avverkar!! En planerad kalavverkning med stora tunga maskiner kommer direkt att leda till omfattande markskador. Hur skall man undvika att köra i mossarna som genomkorsar området? Det är gott om signalarten tallticka i området. Tjäderspillning hittades också. Bilderna kanske inte visar hur låga tallarna är, men en klassa detta som impedement, men gör Sveaskog det?