Fynd av nya naturskogsområden i Mönsterås kommun!

Lunglav har hittats i ett nyupptäckt naturskogsområde i Mönsterås kommun!

Lunglav har hittats i ett nyupptäckt naturskogsområde i Mönsterås kommun!

 Skogsgruppens medlemmar arbetar intensivt vidare för att hitta flera intressanta rester av naturskogar. De många timmarna i fält har nu verkligen gett nya intressanta fynd bl.a i Mönsterås kommun! Vi är helt övertygade om att det finns ett stort mörkertal i hela Kalmar län när det gäller missade naturskogsrester med höga kvalitéer och många signalarter. Den nyckelbiotopsinventering som utfördes av Skogsstyrelsen i vårt län blev aldrig speciellt täckande, det var ont om både tid och duktiga inventerare vilket syns när vi nu granskar utvalda skogsområden närmare.

Skogsgruppen har nu hittat 2 olika område bara i Mönsterås kommun med många signal- och rödlistade arter. Det är naturskogar med bl.a tall som är över 200 år och som i sig borde ha ett naturligt skydd. Skall det bli verklighet måste Skogsstyrelsen först klassa området som skyddsvärt.

Nyckelbiotopsinventeringen blev som nämnts till stora delar ett hastverk där man missade otroligt mycket Det är bara att gå in på Skogens pärlor och se vilka mycket stora skogsområden i våra trakter som enligt Skogsstyrelsens egen inventering inte har några nyckelbiotoper. Det är bara mycket små områden som prickats in på kartunderlaget och som klassat som Nyckelbiotoper.

Skogsgruppen uppmärksammar nu Skogsstyrelsen på alla nya fynd och utgår från att myndigheten agerar och startar inventeringar i de nyfunna och mycket intressanta områdena. Det är ju inte bara växter, svampar, lavar och mossor som det gäller. Vid senaste besöket hittades även spår av tretåig hackspett som gör markanta ringar runt gamla granars nedre del. Se bild nedan

Tydliga hackmärken efter Tretåig hackspett. Spetten lämnar ett artkaraktäristisk spår efter sig genom den märkliga ringen efter näringssök.

Tydliga hackmärken efter Tretåig hackspett. Spetten lämnar ett artkaraktäristisk spår efter sig genom den märkliga ringen efter näringssök.

Troligtvis har den tretåiga hackspetten övervintrat i detta skogsområdet, men det är något som bör undersökas vidare. Tjäder förekommer också i området och artens krav på sin livsmiljö är förstås att skogen skall finnas kvar och att skogen är olikåldrig med tillgång till frisk undervegetation, typ bärris och småkärr. Skogsgruppens underlag ligger för närvarande hos Skogsstyrelsen för behandling varför platsen inte bör redovisas i nuläget.

Blomskägglaven har hittat i området.

Blomskägglaven har hittat i området.

Miljöskövling vid fin fågellokal! Trots samråd har området runt Idhultesjön huggits sönder!

Fiasko för samråd och hänsyn vid Idhultesjön!

Besvikelsen är idag mycket stor bland naturvården över hur hårt Finsjö skogar gått fram med sin avverkning runt Idehultesjön i Mönsterås kommun. Sjön är en av kommunens finaste men trots kontakter och samråd före avverkningen har slutresultatet blivit rena katastrofen. Området är nu helt sönderhugget och skogsgruppen kommer att gå till botten med frågan om varför inte skogsstyrelsens föreskrifter har följts. Vi kan konstatera att allt gått fel trots samråd och många kontakter före själva avverkningen. Det är värt att notera att både skogsstyrelsen och länsstyrelsen lämnat yttrande och föreskrifter inför slutavverkningen men inte heller dessa har följts. Skogsgruppen kommer att kontakta både ansvariga myndigheter och markägare.  Naturvårdens organisationer har inget annat val än att formellt anmäla fastigheten för brott mot FSC:s regelverk. Markägaren har ett stort ansvar för det som inträffat.

- Det är ofattbart hur detta kunde bli slutresultatet efter våra möten i fält med markägaren och den anlitade skogsentreprenören. Naturligtvis måste detta anmälas och kontrolleras säger både Stranda Naturskyddsförenings och Oskarshamnsbygdens Fågelklubbs representanter. 

-Det är avverkningar som detta som helt undergräver tilltron till skogsbrukets naturvårdsambitioner. En tyvärr vanlig syn i dagens skogsbruk menar föreningsrepresentanterna.

Fotodokumentationen talar sitt tydliga språk: Ett stort fiasko för miljöhänsyn och en skamfläck för de ansvariga.

Den artrika olikåldriga skogen i anslutning till fågellokalen Idhultesjön är skövlad trots löften om en försiktig huggning med stor hänsyn! Området är hyggesplöjt.

Den artrika olikåldriga skogen i anslutning till fågellokalen Idhultesjön är skövlad trots löften om en försiktig huggning med stor hänsyn! Området är hyggesplöjt.

Vad är kvar av orre och tjäder i detta tidigare så rika område?

Vad är kvar av orre och tjäder i detta tidigare så rika område?

Skogsmarken är plöjd på djupet. Marklager, orörda sedan istiden är nu genombrutna och förstörda. Skogbottens livsmirakel i form av mångtusenåriga svampmycel är svårt skadade och marken läcker ut allt bundet kol till atmosfären vilket bidrar till klimatpåverkan!

Skogsmarken är plöjd på djupet. Marklager, orörda sedan istiden är nu genombrutna och förstörda. Skogbottens livsmirakel i form av mångtusenåriga svampmycel är svårt skadade och marken läcker ut allt bundet kol till atmosfären vilket bidrar till klimatpåverkan!

Nya artfynd visar på höga naturvärden i Klarebäck.

Nya artfynd höjer kvaliten på området Klarebäck!  -Vintertagging funnen på gammal tall och flera nya tjäderobservationer gjorda!

Den sällsynta svampen vintertagging funnen på tall i Klarebäcksområdet!

Den sällsynta svampen vintertagging funnen på tall i Klarebäcksområdet! Vintertaggingen är den lilla svampen som syns som vita knölar. 

Skogsgruppen har återvänt till Sveaskogs marker för att följa upp den tidigare översiktliga inventeringen. Nya observationer av tjäder har gjorts och det är gott om tjäderspillning i området. Det mest spännande är ett fynd av svampen vintertagging på en mycket gammal tall.  Ett par tallar har åldersbestämts genom provborrning vilket visar på en trädålder i beståndet mellan 150 – 250 år! Allt detta visar på en skog med höga naturvärden och en dialog har inletts med Sveaskog för att stoppa kalavverkningen. Skogsgruppens inventerare kommer att fortsätta sin genomgång av Klarebäcks kvaliteer.
Som vi tidigare skrivit om är det mycket viktigt att Sveaskog genomför egna översiktliga inventeringar i de skogar som idag hotas av slutavverkning  eftersom det inventeringsarbete som tidigare gjorts inte håller måttet.  
När nu Sveaskog önskar slå ner ytterligare 180 ha i redan hårt huggna Misterhult / Köksmåla måste vi reagera. I brev har vi redan uppmanat  Sveaskog att tänka om när det gäller brukandet av de mycket få kvarvarande naturskogarna på bolagets marker. De refuger som finns kvar bör till stora delar sparas till förmån för skogens myllrande liv och allt skogsbruk bör bedrivas genom plockhuggning.
Vid våra besök i området Klarebäck hittade vi flera signalarter som visar på höga naturvärden. Dels är skogen gammal, här finns få spår kvar efter tidigare huggningar och området består av en mager olikåldrig naturskog med få eller inga spår av tidigare intensivt skogsbruk. Skogen ser ut att till stora delar vara naturligt föryngrad. Marken är mager och vilket gör att många träd stått och stampat i det tunna jordtäcket ovanpå urberget och har hög ålder utan att ha kunnat växt sig grova. Vi fann höga naturvärden och det finns gott om tallticka. Det är förvånande att Sveaskog egna nyckelbiotops inventerare inte uppmärksammat Klarebäcks höga naturvärden!
En översiktlig inventering av Sveaskogs marker vid Klarabäck har nu gjorts. Inventeringen visar på höga naturvärden i stora .delar av området.

En översiktlig inventering av Sveaskogs marker vid Klarabäck har nu gjorts. Inventeringen visar på höga naturvärden i stora .delar av området.

Mager skogsmark möter besökaren .

Mager skogsmark möter besökaren .

Det finns gott om tallticka i skogen!

Det finns gott om tallticka i skogen!

Skogsgruppens översiktliga inventering av naturvärden

2017-03-21 Sveaskogs anmäld avverkning Klarabäck, Misterhult, Kalmar län. Besök vid Klarabäck vid E22 som Sveaskog anmält för avverkning, på totalt över 24,6 ha i 2 olika anmälningar.

Vi ställer oss mycket tveksamma till den här avverkningen eftersom det mesta är ju impediment med insprängda små mossar och skvattrammossar. Marken har låg bonitet dvs, är mycket mager vilket påverkar tillväxten. Det syns också i terrängen eftersom tallarna är låga och troligtvis väldigt gamla. Sveaskog är verkligen ute på marginalmarkerna och avverkar!! En planerad kalavverkning med stora tunga maskiner kommer direkt att leda till omfattande markskador. Hur skall man undvika att köra i mossarna som genomkorsar området? Det är gott om signalarten tallticka i området. Tjäderspillning hittades också. Bilderna kanske inte visar hur låga tallarna är, men en klassa detta som impedement, men gör Sveaskog det?

 

 

 

Sveaskog planerar för ytterligare 180 hektar kalhyggen!

Skogsgruppen vädjar nu till Sveaskog om ändrade brukningsmetoder efter att bolaget anmält slutavverkning på ytterligare 180 ha skogsmark i Oskarshamn och Västerviks kommun.

– Vi anser det olämpligt att Sveaskog fortsätter med kalhyggesbruket i dessa områden eftersom bolaget i princip redan rensat skogarna på virke. Bolagets marker i  Misterhult gamla socken är i huvudsak kalhuggna och nu tycker vi att Sveaskog måste leva upp till allt tal om naturhänsyn och nya högre ambitioner i miljöarbetet. En bra början är utvärdera vilka värden som finns kvar i de få naturskogar som återstår på bolagets marker.

Till Sveaskog.

Angående Sveaskogs planerade avverkningar på 180 ha i Oskarshamns kommun, Kalmar län.

Skogsgruppen i Oskarshamnsbygdens Fågelklubb har genom sina medlemmar på nära håll följt Sveaskogs avverkningar i vår och angränsande kommuner sedan 1960-talet. Under drygt 30 år har vi inventerat, dokumenterat, fotograferat och gjort fältbesök i statens skogar och på så sätt följt det skogsbruk som bedrivits allt sedan sent 1960-talet då nuvarande Sveaskog var det statliga Domänverket och senare ASSIDomän fram till dagens moderna affärsverk Sveaskog. Genom åren har många möten och öppna diskussioner ägt rum mellan oss och bolaget om det förda skogsbruket.

Det är ingen överdrift att påstå att vi därmed besitter en unik kunskap om den drastiska omdaning av landskapet som skett på på statens marker i vår kommun. Vi har kunnat dokumentera ett storskaligt skogsbruk som tyvärr, trots åratal av diskussioner och utbildningsinsatser, fortfarande inte lyckas förvalta landskapets natur- och kulturvärden tillräckligt bra. Statens skogsbolag, Sveaskog har trots klara förbättringar i naturvårdshänsynen fortsatt med ett storskaligt skogsbruk och en liten vilja till förändring. Ett hårdfört skogsbruk med kalhyggesteknik har mer än något annat blivit synonymt med bolaget såväl i vårt land som internationellt.

Under åren har statens skogsbolag presenterat olika målsättningar och förändringar i brukande och metoder. Engagemanget har vissa perioder varit stort för bildande av ekoparker, fiskevårdsområden och friluftssatsningar. Med stor pompa och ståt presenterades för några år sedan satsningen på landskapsekologisk planering och områden med inriktning på jakt även i Misterhult. På konferenser och pressträffar talades om att rekonstruera landskapets olika värden på de platser där så var möjligt. Under tiden har skogen fallit och till övervägande del omformats så storskaligt att utarmningen av landskapet biologiska mångfald fortsatt.

I vår kommun och på de flesta marker ägda av staten och brukade av Sveaskog kan vi konstatera att inget märkts av de storslagna planerna ovan. Skogsbruket har istället fortsatt avverka stora sammanhängande ytor där kalhygge lagts till kalhygge i en skala som otvetydligt ändrat förutsättningarna för allt djurliv (biologiska mångfalden) i dessa området. Vi har tom kunnat konstatera att Sveaskog i vår hemtrakter återvänt till tidigare sparade områden, kantzoner och impedimentliknande hällmarker för att ta ut den kvarvarande skogens timmervärde. Med högt ställda avkastningskrav från ägaren staten har naturhänsynen åsidosatts!

Parallellt med detta har SLU:s och universitetens skogsforskning allt mer kunnat presentera fakta om kalhyggesbrukets stora inverkan på markernas hydrologi med läckage av näringsämnen och tungmetaller vilka förs ut i våra vattendrag och sjöar. Här har läckaget av kvicksilver kommit i fokus men också en omfattande påverkan på klimatet genom att den stående skogens kolfälla (CO2) frigörs till atmosfären när skogsmarken kalhuggs och det intrikata svampmycelet i marken förstörs.

Med tanke på den pågående diskussionen om att Sverige inte kommer att klara riksdagens miljömål när det gäller att tillräckligt skydda skogens biologiska mångfald vill vi från Skogsgruppens sida ta upp en diskussion om de stora antalet anmälda slutavverkningar på Fårbo och Misterhult som vi återigen hittat i Skogsstyrelsens databas. Vi menar att Sveaskog till övervägande del redan kalavverkat den mesta skogsarealen på bolagets marker i dessa två områden. I dagsläget har Sveaskog i princip kalhuggit all mark från Sulegång i öster ända ut mot väg E22 och vidare in mot Misterhult och norrut mot Mörtfors och Blankaholm i Västerviks kommun. Situationen är densamma vart än vi vänder blicken mot bolagets marker.

Om vi räknar ihop den totala avverkningsarealen som nu planeras att avverkas inom den närmaste tiden blir det en avskogning på ytterligare 180 ha i dessa mycket hårt huggna områden. Slutavverkningsytorna varierar i storlek från 14 ha upp till 33 ha! Det är enligt vår mening hyggesstorlekar som inte är anpassade till den redan stora arealen kalavverkad mark i Misterhults gamla socken. Det är hyggesarealer som inte heller är förenliga med det mer småskaliga skogsbruk som bedrivs i våra trakter av Småland.

Skogsgruppen i Oskarshamn efterlyser därför en omstart och ett omtänk för Sveaskog när det gäller de få kvarvarande skogarna som bolaget har i vår kommun. Det är helt klart dags att infria det som bolaget utlovat så många gånger under så många år – nämligen ett skogsbruk som tar ett större ansvar för den biologiska mångfalden. Vi anser att bolaget nu måste lämna en föråldrad avverkningsteknik i en tid då allt fler bolag och kommuner försöker övergå till ett mer skonsamt skogsbruk för att inte ytterligare utarma den biologiska mångfalden i landskapet.

Genom de mycket bra kontakter och samarbete vi haft med bolagets ansvariga i distriktet har vi uppmärksammats på att det inte finns någon heltäckande nyckelbiotopsinventering på Sveaskogs ej slutavverkade marker i Oskarshamns kommun. Tyvärr gäller detta inte bara Sveaskog utan en bristfällig nyckelbiotopsinventering är genomförd i stora delar av länet p.g.a tidsbrist och dålig artkunskap hos inventerarna när fältarbetet gjordes på 1980-talet.

Med tanke på utgångsläget med de mycket stora kalavverkade arealerna i Misterhult och Fårbo så är det naturligtvis inte tillfredställande att det saknas nyckelbiotopsinventeringar. Vid kontroll med Skogsstyrelsen sida ”Skogens pärlor” kan vi konstatera att det endast finns få utspridda små områden på bolagets mark som klassats som nyckelbiotoper. Vi vet med vår lokalkännedom att detta inte stämmer riktigt med verkligheten. I några av de områden som nu anmälts för slutavverkning har vi redan noterat ett flertal signalarter som gör att hänsyn måste tas.

Skogsgruppen ifrågasätter avverkning i följande område med hänvisning till förekomst av tjäder.

Objektid 7332245, A48702-2016 14,5ha. 7331838 A48700-2016 9,6ha

Skogsgruppen har redan för några år sedan anmält tjäderförekomst i ett område som angränsar till nu planerade slutavverkningsytor vid (Klarabäck). I anslutning till området planerar nu Sveaskog att avverka ett 24 ha stort område vilket direkt kommer att påverka tjäderstammen och främst de tjäderhönor som har området som häckområde och födoområde för sina kycklingar. Forskningsrapporter om tjäderns möjligheter att klara ett modernt rationellt skogsbruk visar att tjädern inte klarar att hålla sig kvar och få fram sin kycklingkull om det uppstår kala ytor större än 1 ha. Här talar vi alltså om en avverkningsyta på 24 ha! Området som gränsar mot Klarabäck är ett hällmarksområden med skvattrammossar och blåbärsris i botten. Här hittas hönorna och tjäderkycklingarna sin viktiga huvudföda blåbärsmätarlarven som är knuten till de äldre långsamtväxande blåbärsriset. Det tar mellan 55 – 60 år att etablera ett nytt livskraftigt blåbärsris.

Skogsgruppen medverkar naturligtvis till möten i fält för att tydligare visa det aktuella området. Vi hoppas på en givande dialog med Sveaskogs ansvariga för att få till stånd ett miljömässigt bättre skogsbruk på de marker som ännu inte slutavverkats i syfte att säkerställa stråk och oaser där hotade arter kan överleva i väntan på återbeskogning. Vi uppmanar också Sveaskog att ta sitt ansvar och skyndsamt låta utföra kvalitetssäkrade nyckelbiotopsinventeringar på sina marker.

Oskarshamn den 27/1 2017

Med vänliga hälsningar

för Skogsgruppen i Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Jan Brenander

Oskarshamns kommun bör anta förslag till skogspolicy.

Skogsgruppen har aktivt stöttat Oskarshamns kommuns arbete med att ta fram en ny heltäckande skogspolicy. Vi anser naturligtvis att det är mycket viktigt att våra kommunalt ägda skogar sköts med siktet inställt på att långsiktigt bevara skogens biologiska mångfald och säkerställa kommuninnevånarnas tillgång till fina rekreationsområden. Redan 2015 presenterades ett förslag till skogspolicy men tyvärr har frågan dragits i långbänk och något beslut om skogspolicyn har inte tagits. Kommunen återkommer nu istället ännu en gång med en ny årsplan för de avverkningar som skall ske under 2017. Vi har granskat förslaget och oroar oss för att kommunen ämnar fortsätta att kalavverka våra skogar i tätortsnära lägen. Skogsgruppen har under flera år granskat och dokumenterat hur kommunens skogbruk sköts och vi har sammanställt en ”incidentrapport” över några av de brister som konstaterats när det gäller naturhänsynen även när kommunen avverkar skog.

I dessa tre dokument kan du läsa om Skogsgruppens vädjan till Oskarshamns kommun om att skogspolicyplanen bör antas omgående. Vi redovisar också en incidentrapport med bilder från kommunens skogsbruk som tydligt visar flera exempel på dålig naturhänsyn. Det är inte bara de stora skogsbolagen eller privata markägare som bryter mot FSC:s regelverk.

Skrivelse om Samrådsplan o skogspolicy 2017
Incidentrapport skogsavverkningar 2014-2016
Naturinventering_kronoparken_2007-01-26

Körskador i Impedementet 1030968

Körskador i våtmark. Här skall inga körvägar läggas rakt genom impedementet!

Kommun körskad våtmark kronop 1030974

 

Våneviks gammelskog räddas!

Stopp för exploatering i Vånevik – beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott. Nu skjuts frågan framåt till efter nästa val 2018!

http://www.ostrasmaland.se/oskarshamn/exploatering-av-vanevik-stoppas/

Så här skriver Oskarshamns Nyheternas reporter Jimmy Larsson:

Politikerna i Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet kan inte komma överens. Därför stoppas exploateringen av Vånevik.

Kommunstyrelsens arbetsutskott har diskuterat kommande års investeringar och då lades förslaget fram att inte genomföra exploateringen av Vånevik under denna mandatperiod.

– Vi är överens om att det är en fråga som ingen av oss vill kompromissa om, säger Lena Granath (V).

Framtida tomter i Vånevik blir något som kommande kommunfullmäktige efter valet 2018 får ta ställning till. Därmed kan frågan om tomter i Vånevik först tas upp i investeringsbudgeten för 2020.
– Vi har ett beslut i vårt parti att vi ska ta upp frågan under nästa mandatperiod, säger kommunalrådet Peter Wretlund (S) som uppger att Socialdemokraterna varit mest positiva till exploateringen av de fyra majoritetspartierna.

– Vi skulle hemskt gärna vilja exploatera med varsamhet och försiktighet för att ge ännu fler möjlighet att bo i den fantastiska miljön.

Fanns det risk för att majoritetssamarbetet skulle spricka?

– Nej, inte som jag bedömer det.

LÄS MER OM DESSA ÄMNEN
Vånevik Oskarshamn

Ny miss av Södra – nyckelbiotop avverkad!

4q1a3126_2

Så var det dags igen. Södra är på nytt indragen i en skandalös avverkning av en större nyckelbiotop med namnet Hundlekulle i trakten av Ishult. Skogsgruppen har upptäckt övertrampet efter tips från allmänheten. En stor del av nyckelbiotopens södra del har avverkats av Södras entreprenör vilket polisanmälts av Skogsstyrelsen. Från vårt håll kommer vi att upprätta en formell anmälan om brott mot FSC regler och inleda en diskussion med Södras ansvariga om hur en avverkning kunnat ske i en stor känd nyckelbiotop. Med tanke på maskinförarnas GPS-utrustning och tillgång till satellitnavigering  skulle detta inte kunna ske.

forminsk3131

Vid vårt besök i den förstörda nyckelbiotopen kunde vi inte bara fotodokumentera själva avverkningen av ett 2 – 3 ha stort område i själva nyckelbiotopen, i sig bara det en skandal, utan också bevis på en mycket dålig naturhänsyn vid själva bergsbranten. Så här skulle det alltså sett ut efter den här entreprenörens huggning även om området inte varit en nyckelbiotop. Man har rakat rent och inte lämnat någon trädzon för att upprätthålla en skuggeffekt längs branten. Detta kommer att leda till stora skador för de växter, svampar, mossor och lavar som behöver en jämn fuktighet i skugga. En lång rad allvarliga fel har begåtts vilket direkt strider mot Södras egna föreskrifter och principer. Vad tänker Södra göra åt saken och vad säger fastighetsägaren? Det är inte första gången vi dokumenterar en mycket bristfälligt utförd avverkning med avseende på natur- och miljöhänsyn.

forminsk3132Hundlekulle är en stor viktigt nyckelbiotop med flera  bevarandevärden kvar från tidigare skogsgenerationer eftersom området delvis har varit förskonat från  skogsbruk. Anledningen är att området är väldigt blockigt med skarpa bergbranter vilket naturligtvis försvårat avverkningar. I nyckelbiotopen finns det gott om senvuxna ekar med skägglavar, vid besöket hittades bl.a rikligt med blomskägglav. Biotopen innehåller också äldre  gran och tall med krokodilskinn (över 200år) samt gamla aspar.

 

forminsk3127

Hur detta kunnat ske efter alla de utbildnings-tillfällen som Södra hållit för både avverknings-ledare, maskinförare etc. återstår att utreda. Att det rör sig om ett miljö-brott  och bör utredas som ett sådant står helt klart.

 

 

 

 

 

 

Intressanta svampfynd i naturskog.

Skogsgruppens medlemmar fortsätter att leta efter kvarstående rester av skogar som aldrig slutavverkats eller återplanterats. I dessa få kvarvarande naturskogar har träden olika ålder och återväxten har skett på naturlig väg. Idag skall man ha tur om man ramlar över hela fastigheter eller skogar som inte har ett enda kalhygge eller som omdanats genom att all skog har återplanterats med ett enda trädslag i samma ålder. Det är tyvärr en metod som har stor påverkan på den biologiska mångfalden över tid. Vi som vistas mycket i skog och mark runtom i kommunen vet att det idag inte finns många sådana områden kvar, ens i vår skogrika kommun där ju faktiskt naturtypen skog  är den vanligaste biotopen.

Under sommarens och höstens besök i utvalda skogar har gruppens medlemmar upptäckt en fin relativt orörd lokal i norra delen av kommunen. Höstens svampflora visar med tydlighet att vi här har en skog med lång växtföljd – lång kontinuitet. Skogens olika värden måste nu undersökas närmare. Vid vårt senaste besök hittades Taggsvamp, Klibbticka, Fjälltaggsvamp och den mycket ovanliga Gul igelkottaggsvamp.

taggsvamp1534

Taggsvamp

klibbticka2264

Klibbticka

fjalltaggsvamp2268Fjälltaggsvamp

Den mycket ovanliga svampen Guligelkotttaggsvamp!

Den mycket ovanliga svampen Guligelkotttaggsvamp!

 

 

 

Naturskog vid Skiren – skogsgruppen stoppade avverkningen.

Nyfunnen nyckelbiotop stoppar avverkning!

Efter Skogsgruppens rapport till Skogsstyrelsen har nu området vid nordöstra delen av Skiren klassats som nyckelbiotop.

- Vi är naturligtvis mycket glada för att Sveaskog stoppat avverkningen säger Jan Brenander i skogsgruppen. Avverkningshotet är nu borta men vi kan inte låta bli att fundera över varför Sveaskogs egen personal missade den här skogens naturvärden. Det är faktiskt något som Sveaskog själva skall klara av att se i fält men så var inte fallet denna gång. Området ligger i Högsby kommun i Kalmar län.

Området innehåller mycket död ved i olika stadier av nedbrytning och det är gott om lågor och naturliga högstubbar av gran.
Skogsgruppen hittade bland annat Blodticka (Gloeoporus taxicola) som fanns på gran. Det är en vedlevande ticka med skinnlik, mycket tunn och utbredd fruktkropp.
Blodticka är enbart signalart när den växer på granlågor och ger en mycket signal om att här har vi en granskog med höga naturvärden. Oftast förekommer den tillsammans med ett stort antal ovanliga rödlistade arter. Svampen indikerar ett gammalt granskogsekosystem med inslag av grova lågor.
Blodtickan förekommer spridd i hela landet. I norra sverige är den nästan helt knuten till granlågor i urskogsartaded barrskog. I södra sverige är den däremot endast ett fåtal fynd gjorda på gran.

Är detta en blackticka? Artbestämning pågår.

(Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen Förlag)

För Skogsgruppen i Oskarshamn Jan Brenander
Mosskog0192

Skogsgruppen en återblick – artikel i Östra smålands ornitologiska förenings tidskrift

Skogsgruppen i Oskarshamnsbygdens Fågelklubb, en presentation.

Skogsgruppen är en arbetsgrupp i klubben, vi är ca tio skogsintresserade personer från Oskarshamn och Mönsterås kommuner. De personer som ingår i gruppen har bred kompetens på fåglar, växter, insekter, mossor och lavar m.m. Vi har arbetet med skogsfrågor under en längre tid, troligtvis sedan mitten av 1980 talet.

Vi är bl.a. remissinstans åt kommun och är med i skogliga samrådsgruppen för Skogsstyrelsen. Skogsgruppen har genom sitt arbete även påverkat kommun att anta en skogspolicy för kommunens skogar. Detta är ju viktigt främst när det gäller tätortsnära skogar som borde vara till för friluftsliv och rekreation. Avkastningskraven från skogen får ej vara för höga som det varit tidigare under åren. Nu håller kommunen på att diskutera skogspolicy i de olika nämnderna och beslut kommer att tas under våren. Detta har gjorts i samarbete med kommunekologen som gav oss rätt i många skogsfrågor.

Kalhyggesbruket har utarmat skogens liv.                                                       Sedan 1950-talet har det bedrivits ett mycket intensivt skogsbruk i Sverige, med kalhuggning som dominerande metod. Cirka 60 procent av skogen har kalavverkats och, genom återplantering, ersatts av träd av en och samma art och ålder. Denna utveckling har lett till en omfattande utarmning av livsmiljöer och därmed en akut kris för skogens mångfald.

Skogsstyrelsen, myndigheten som skall bevaka och svara för att produktion och miljömål väger lika.                                                                            Vi ser ju att Skogsstyrelsen inte hinner med att besöka alla avverkningsområden som kommer in, vissa anmälningar måste myndigheten skriva råd och anvisningar till bolag och markägare som skall avverka med olika typer av zoner som skall sparas enligt skogsvårdslagen. När en föryngringsanmälan kommit in till Skogsstyrelsen har vi som ideella föreningar bara 6 veckor på oss att komma med synpunkter. Men tyvärr är det väldigt få personer från allmänheten som är intresserade av att titta och ha synpunkter. Så det är ju upp till skogsbruket att köra sina schablonmässiga avverkningar. Det är få markägare som är intresserade av att djur o växtliv skall kunna fortleva för det är ju väldigt långa omloppstider som det rör sig om i skogen. Vi anser att många markägare/skogsbolag försöker att få ut så mycket pengar som möjligt från avverkningen. Skogsbolagen verkar ju inte göra någon större ansats till att arter skall kunna fortleva i skogen, vi ser ju att *Rödlistan bara blir längre och längre. Även att skogsbolag har en antagit sin policy som man skall följa, men granskar man vad skogsbolaget gjort kommer man att hitta avvikelser.

Skogsvårdslagen är skriven för att både produktion och miljö skall väga lika mycket men så är ej fallet anser vi, produktionen får större utrymme! Idag pratar man om att man inte vill ha några styrande lagar i skogen. Man vill ha ”Frihet under ansvar” som man säger. Men vi har sett mycket under åren och anser att hänsynen ej fungerar utan det bör vara straffsanktionerat på något sätt. Det är för många brister efter att man utfört avverkningen. Vi skogsintresserade hade hoppats på att FSC eller PFSC skulle stärka naturfrågorna och det som skall sparas men tyvärr går de skogsbrukets vägar och det är därför många naturvårdsorganisationer lämnat samarbetet med FSC.

Vad har Skogsgruppen i Oskarshamn åstadkommit?                    Framförallt i områden som är Natura 2000 har hänsynen blivit större med våra synpunkter. Detta skall man veta att Skogsstyrelsen är myndigheten som har ansvar för tillsynen. Skogsgruppen har även FSC anmält flera bolag där man brustit i hänsynen.

– Vi har hitta område där skogsbolag kört vid tillfällen där marken varit för blöt och där det var markanta körskador med ca 1m djupa spår i skogen på någon kilometer. Nu efter vår anmälan krävde Skogsstyrelsen att skogsbolaget skulle återställa området från markskador. Men skadan var ju redan skedd!

– Område öster om Misterhults gård, som Sveaskog skulle avverka, totalt ca 40ha. Skogsgruppen visste att området innehöll gammal skog och med gamla tallar som det växte tallticka på. Tallticka växer på tall och den rötar ned tallen långsamt och tallar är ofta över 150år. Man säger att det är tjäderskog, talltickan är också rödlistad. Vi hade förhandling med Skogsstyrelsen och med folk från Sveaskogs ledning och vårt krav var att spara hela området, men det trodde vi inte riktigt på. Men efter någon vecka kom svaret från Sveaskog att man släppte området för fri utveckling = 40ha till naturvården!!

Andra positiva händelser som skogsgruppen åstadkommit eller haft påverkan på under åren, jag nämner några nedan;

Malghult 22ha i Kristdala. Det blev ett reservat på 22ha som har många intressanta växter, men även fåglar. Området var privatägt och 1996 blev det reservat.

Blomsfors 163ha, Virån vid Sulegång, Sveaskog där skogsgruppen lyckades stoppa avverkningar vid 3 olika tillfällen innan det blev reservat. Kulturhistoriskt intressant område men även växter o fåglar.

- Grytsjön 45ha vid Fårbo, Sveaskogsägt ett område med gott om hackspettar.

- Ishult 84ha, Ishult, privat och Sveaskog under förhandling mellan markägare och länsstyrelsen gick en privat markägare in och högg i ett lövområde vilket jag lyckades stoppa med hjälp av Länsstyrelsen. Området blev då interimistiskt tills det blev riktigt reservat år 2007. Ett område där vi hittade bl.a. vitryggig hackspett men även andra hackspettarter, området hyser också intressanta insekter.

-Ölvedal 78ha, Sveaskog. Ett område med gamla ekar, intressant växt-, fågel- och insektslokal.

- Figeholm 225ha, vid Figeholm. Området innehåller intressanta växter, fåglar, mossor, lavar och insekter.

Tack vare bidrag från Alvins Fond har vi varje år fått anslag till gruppens arbete, som täcker resor och inköp av kartor o dyligt.

*Rödlistan – är ett system som utvecklats av Internationella naturvårdunionen (IUCN) för att utvärdera tillståndet för arter i naturen. Jan Brenander