OBF i brev till samtliga riksdagsledamöter och regeringen – Lev upp till våra miljömål!

Ny naturvårdspolitik – Lev upp till våra miljömål och åtaganden om skydd av natur!

Till: Stefan Löfven, Hans Dahlgren, Magdalena Andersson, Lena Micko, Per Bolund, Jennie Nilsson, Ibrahim Baylan, Morgan Johansson, Mikael Damberg, Isabella Lövin, Amanda Lind, Anna Ekström, Matilda Ernkrans, Eva Nordmark, Åsa Lindhagen, Peter Hultqvist, Tomas Eneroth, Anders Ygeman

Hej

Med hälsningar om ett gott nytt decennium vill vi påminna om de miljömål som Sverige åtagit sig att genomföra till år 2020. Enligt nationella miljömål (1999) och konventionen om biologisk mångfald (UNEP, 2010) har Sverige förbundit sig att 17-20 % av landarealen ska ha ett representativt skydd till år 2020. Det är alltså i övermorgon som målen ska vara genomförda. För närvarande är 6 % av den produktiva skogsmarken formellt skyddad i Sverige (Skogsstyrelsen, 2019).

Under 20 års tid har alltså 6 % produktiv skogsmark skyddats när det uppsatta målet varit 17-20 %. I själva verket har det varit minusresultat varje år eftersom huvudparten av den skogsmark som skulle skyddas i stället avverkats. Vilken företagsledning skulle godta en sådan måluppfyllelse efter 20 års arbete?

Att den svenska modellen med frihet under ansvar inte fungerar är uppenbart. Följande exempel visar detta:

  • 55 000 hektar nyckelbiotoper har avverkats de senaste 20 åren (Skogsstyrelsen, 2019). 55 000 hektar!? Det är större areal än Sveriges största skogliga nationalpark Muddus. 
  • 10 000-tals hektar nyckelbiotoper har avregistrerats. Nyckelbiotoper verkar flyttas runt i landskapet allt eftersom skogarna blir avverkningsmogna. Notera att Sveaskog, under tiden som Skogsstyrelsens generaldirektör var skogschef där, i tysthet avregistrerade tusentals hektar nyckelbiotoper (P1 Kaliber, 2019; Greenpeace och Skydda skogen, 2019; skogsgrupp.se).
  • Skogsstyrelsen stoppar nyckelbiotopsinventeringar i nordvästra Sverige (Skogsstyrelsen, 2019).
  • Skogsstyrelsen utarbetar en ny nyckelbiotopsmetod för nordvästra Sverige med syftet att ännu mer skog med höga naturvärden ska kunna huggas (Skogsstyrelsen, 2019). Vid framtagandet av den metoden användes inte den spetskompetens som finns på myndigheten. I ett brev till styrelsen benämner fem naturvårdsspecialister på Skogsstyrelsen generaldirektörens agerande som ett hån mot den samlade kompetensen som finns på Skogsstyrelsen (Skogsaktuellt, 2018).
  •  Skogsstyrelsen stoppar nyckelbiotopsinventeringar vid avverkningsanmälningar i hela landet (Skogsstyrelsen, 2019). 

I stället för att sträva mot miljömålen har Sverige alltså i praktiken avverkat skog med höga naturvärden för flera miljarder kronor. Hur har det blivit så? Hur ska vi någonsin kunna få tillbaka den svarta storken, de djupa skogarnas egen fågel, och alla de andra arterna som försvunnit från vårt land?

Vår förhoppning är en ny naturvårdspolitik med en vilja att göra det som är bra för naturen och dess invånare, som präglas av dialog och förtroende. Där man inte har en dragkamp om naturen.

Vi tycker beslut ska styras av kunskap, goda värderingar och medmänsklighet och inte av makt och pengar. Ta ansvar också för djur och natur som inte har någon egen röst.

Vår fråga till er är hur ni tänker bidra till att Sverige, under innevarande mandatperiod, genomför uppsatta miljömål och uppfyller internationella åtaganden om skydd av natur?

Vänliga hälsningar Erland Lindblad, biolog & Jan Brenander, ornitolog

Referenser

Vårt krav står fast – kommunen bör övergå till hyggesfritt skogsbruk!

Skogsgruppen har i tio års tid drivit på för att förmå Oskarshamns kommun att övergå till ett mer miljövänligt skogsbruk. Vi är inte ensamma om detta, även Naturskyddsföreningen i Döderhult har ställt sig bakom kravet och kritiken mot att vår kommun driver ett skogsbruk som utarmar naturen och medborgarnas friluftsskogar. Kommunens agerande är ett mycket dåligt exempel på en misslyckad miljöpolitik!
 
Ett förslag till nytt policydokument för skötseln av kommunens skogar har tagits fram av tidigare kommunekologen Lennart Nilsson men det har dragits i långbänk och mött motstånd från olika håll. 
Frågan är mycket viktig eftersom kommunen har höga avkastningskrav på sin skog – ett förhållande som med ett fortsatt kalhyggesbruk leder till att kommunens all skogsmark på några års sikt kommer att kalavverkas och de naturligt föryngrade skogarna försvinner. Det om något utarmar den biologiska mångfalden. I många andra av landets kommuner har man lämnat hyggesbruket och sänkt avkastningskravet på den egna skogen och mer börjat se medborgarnas skog som en enorm resurs för friluftsliv och människors hälsa.
 
Skogsgruppen har tittat på hur stora arealer som kommunen avverkat mellan åren 2014 – 2019.
  • 2014    16,1 ha
  • 2015    12,5
  • 2016    11,8
  • 2017    9,7 och tätortsnära slutavverk 24,7 ha
  • 2018    10
  • 2019    10
  • Summa 74  + 24,7  ha = 100 ha på 5 år av kommunens hela produktionsareal.
I dessa siffror döljer sig avverkningar och hårda gallringar även i tätortsnära skogar! Oskarshamns kommun är verkligen inget föredöme och detta är naturligtvis en politisk fråga där partierna borde bekänna färg. 
 

Växjö stift inte bättre än andra skogsägare!

page2image400

Trodde du att kyrkan skulle vara en bättre skogsägare? En skogsägare med högre ambition när det gäller natur- och miljöhänsyn? Glöm det! Vår granskning och fältbesök på fastigheten Gökhult 1:2 i Mönsterås kommun visar på dålig naturhänsyn.

Tyvärr uppvisar Växjö stifts skogsbruk ett hårt drivet skogsbruk med starka profitintressen. Hänsyn till skogarnas myllrande liv och skapelsens mångfald finns inte speciellt hos kyrkan som skogsägare! Vi granskar just nu Växjö stifts skogsbruk vid Gökhult i Mönsterås kommun. Läs mer i vår rapport via länken i blått nedan!

 

Skogsavverkning på Vinö i Misterhults skärgård visar stora brister!

Stora brister i utförd avverkning på Vinö – samråd ej genomfört!

Skogsgruppen har vid flera tillfällen skriftligt och muntligt påpekat att Skogsstyrelsens tillsyn haltar, inte minst gäller detta i särskilt känsliga områden. När en större kalavverkning genomfördes på Vinö i Misterhults skärgård reagerade vi direkt och besökte platsen. Besvikelsen över lämnad hänsyn var stor och det framstod direkt att markägaren inte tagit den hänsyn till det omkringliggande skärgårdsreservatet som man borde ha gjort. Markägaren har heller inte följt de råd och anvisningar som lämnats av Skogsstyrelsen varför vi gjorde en skriftlig anmälan om saken till Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Skogsgruppen har efter avverkningen på Vinö börjat gå igenom äldre avverkningar i känsliga miljöer för att närmare se hur skogsbruket följer de anvisningar man får av Skogsstyrelsen. Vi har också börjat undersöka om skogsstyrelsen genomfört samråd med markägaren enligt regelboken i de fall skogsområden anmälts till slutavverkning / kalhygge,  i särskilt ekologiskt känsliga områden eller på platser med höga naturvärden . Vi gör detta för att få en bild av hur skogsstyrelsens tillsyn fungerar. Tyvärr är resultatet nedslående!

Här nedan finns vår anmälan om bristande hänsyn vid slutavverkningen på Vinö  i Misterhults skärgård.

 Anmälan om bristande hänsyn vid skogsavverkning i anslutning till  Natura 2000-området Misterhult till följd av bristande myndighetsutövning och sektorsansvar hos Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Kalmar län.

Från: 

Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Skogsgruppen Oskarshamn

Till:

Naturvårdsverket

Ärende: Anmälan om bristande hänsyn vid skogsavverkning i anslutning till  Natura 2000-området Misterhult till följd av bristande myndighetsutövning och sektorsansvar hos Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Kalmar län.

Plats: Vinö, Misterhults skärgårdsreservat, Oskarshamns kommun, Kalmar län.

Ön Vinö ingår ej i själva reservatet men utgör en viktig biotop i reservatets kärna för såväl reservatets kulturmiljö som biotop för skyddvärda växter och djur. Naturvårdsverkets förtecknin (NFS 2004:8), särskilda skyddsområden och särskilda bevarandeområden enligt EU:s direktiv 79/409/ EEG och 92/43 EEG, 7 kap. 27§ miljöbalken och 15 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Våra föreningar uppmanar Naturvårdsverket att närmare granska den slutavverkning som skett på fastigheten Vinö 1:8, Misterhults församling, Oskarshamns kommun i Kalmar län. Enligt vår bedömning har flera fel gjorts i det här fallet och vi vill särskilt uppmärksamma Naturvårdsverket på att de ansvariga myndigheterna brustit i sin myndighetsutövning och tillsyn när det gäller  planering, utformning och slutförande av en så pass stor slutavverkning (18ha) på en skärgårdsö i de centrala delarna av Misterhults skärgårdsreservat utan att någon hänsyn tagits till områdets status och angränsande Natura 2000-område. 

En slutavverkning av den här storleken är av flera skäl helt olämplig i skärgårdsmiljön. Vi är väl medvetna om att Vinö är undantaget från själva reservatsbildningen men öns centrala läge i själva reservatet innebär att alla miljöpåverkande verksamheter måste anpassas till det omkringliggande reservatsområdet. För detta finns stöd i gällande lagar och föreskrifter.  I klartext betyder det att de myndigheter som har att bevaka skogsbrukets natur- och miljövårdshänsyn, speciellt på en plats som Vinö, måste bevaka, pröva och utforma föreskrifter inom lagens ram så att en skogsvårdsåtgärd utformas med den hänsyn som platsen kräver. Vinö har också stor betydelse för friluftslivet och den ökande europeiska turismen. 

Vår undersökning och vårt fältbesök visar att något samarbete inte förekommit mellan länsstyrelsen eller skogsstyrelsen i detta känsliga fall vilket är förvånande med tanke på platsen och områdets skydd.

Det är inte bara här det brister, avverkningen är dåligt genomförd vilket redovisas och stöds av bifogat bildmaterial nedan.

Det finns heller inga handlingar som styrker att skogsstyrelsen på något sätt inlett en dialog med markägaren i syfte att få till en mer skonsam avverkningsmetod bättre lämpad för platsen. Vi syftar då på någon form av naturskogsbruk eller skonsammare gallring vilket naturligtvis skulle ha valts här. Det är väl ändå skogsstyrelsen och länsstyrelsen som har att stötta varje markägare som önskar avverka skog i den här typen av miljöer och i dialog med denne försöka tillvarata de allmännas intresse genom att ge bra råd till nytta för både människor och miljö.

Vi frågar oss om det inte vore självklart att skogsstyrelsen i ett fall som detta omedelbart skulle kontakta länsstyrelsens natur- och miljövårdshandläggare för att med dem diskutera vilka krav som borde kunna ställas på en avverkning i anslutning till ett naturreservat med så höga upplevelsevärden och närhet till ett Natura 2000 område. Är inte detta just myndigheternas uppgift?

Oskarshamnsbygdens Fågelklubb och Oskarshamns skogsgrupp har besökt Vinö både den 2 och 11 maj, alltså efter att avverkningen slutförts. Vi har inför besöket tagit del av Skogsstyrelsen råd till markägaren. Avverkningsanmälan om föryngrings/ slutavverkning på 17,6 ha på Vinös nordvästra delar inkom till myndigheten den 19 november 2015. Det har alltså funnit gott om tid att inleda en dialog med markägaren och utforma särskilda föreskrifter. 

Vid genomgång av ärendet (Skogsstyrelsen A56618-2015) kan vi konstatera följande:

1. Skogsstyrelsen är den myndighet som har sektorsansvar för skogsbruket. Trots det har man utformat sina råd för avverkningen utan att ha först ha besökt området eller som vi redan berört inlett något diskussion med länsstyrelsen eller markägaren! Ansvaret för avverkningens utformning lämnas över till skogsbolaget Södra och dess inhyrda entreprenör. I det här fallet är det en underlåtelse av ansvarig myndighet att inte besöka skogsområdet före utformningen av råd och anvisningar!

2. Brister i Skogsstyrelsen råd och anvisningar A 56618 – 2015.

 

Skogsstyrelsen har inte levt upp till sitt sektorsansvar och lämnat råd och anvisningar anpassade till den speciellt känsliga biotopen.

Man har endast krävt att ”Inom en kantzon på minst 15-30 meter från strandlinjen får endast gran avverkas som kan nås med avverkningsmaskin utan att köra i kantzonen. 

Vår kommentar: Detta har inte följts! Kantzonen har brutits igenom på flera ställen där man plockat ut värdefulla tallar i strandzonen.

Något som naturligtvis inte skulle ha gjorts i det här fallet.

Enligt anmälan skall enligt punkt 4 (Träd, trädsamlingar och döda träd)

”Döda stående eller liggande träd, trädsamlingar och döda träd lämnas, tillskapande av högstubbar och andra träd 

Vår kommentar: Inte heller här lever avverkningen upp till målen. Ett antal döda träd hade knuffats omkull av skogsmaskinen. 

Området hade gammal tallskog som troligtvis mest påverkats av husbehovshuggning under lång tid och därför varit relativ opåverkad. 

 

På Vinö finns dessutom mycket täta bestånd av en speciell myrart, troligen  Kal skogsmyra (Formica polyctena) vilken är globalt rödlistad!  Det anmärkningsvärda är att cirka 75% av myrstackarna på avverkningsytan nu har tillfogats skador och tom helt körts över av maskinen. På flera platser har man dessutom avverkat träden mitt i stackarna och på sådant sätt förstört hela stacken. Myrsamhällena ser ut att ha en hög ålder då många av myrstackarna når över 2 meter i höjd! 

Vid besöket iakttogs en lärkfalk där mycket tyder på att falkens boträd i någon av de äldre tallarna sågats ner. 

Den enda hänsyn som ser ut att ha följts till punkt och pricka är varsamhet med de röjningsrösen som markägaren enligt anmälan skulle skyddas för åverkan enligt punkt 11. I övrigt finns inte någon planerad hänsyn till naturvärden förkryssade på själva anmälan vilket i sig borde har medfört en närmare granskning från skogsstyrelsen.

Vid kontakter med naturvårdare och ortsbefolkningen har det framkommit att markägaren till Vinö 1:8 under tio års tid ansökt om att få avverka området men inte fått detta beviljat. Om det beror på myndigheternas tidigare ställningstagande vet vi inte. 

Sverige har under en längre tid dragit på sig kritik från EU när det gäller det svenska skogsbrukets miljöhänsyn. I Naturvårdsverkets pågående analys av hur Sverige klarar att uppfylla riksdagens miljömål står det klart att vi inte kommer att klara de uppsatta målen för andel skyddad skog och därmed inte heller kommer att klara att skydda skogens biologiska mångfald på ett tillfredställande sätt. Allt detta är satt under EU:s lupp. Sverige har i likhet med andra länder inom gemenskapen en skyldighet att budgetera så att tillsynsmyndigheterna kan utföra sina plikter tex. att uppfylla samtliga miljömål inom skogen. Det exempel som vi tar upp här med kalavverkningen på Vinö med ofullständig tillsyn och rådgivning är just ett sådant exempel som ger EU anledning till att ytterligare fördjupa sin granskning av svensk natur- och miljövårdspolitik. Vi avser naturligtvis att kommunicera ut detta till alla berörda och granskande instanser. 

Vi förväntar oss någon form av respons på anmälan.

Med vänliga hälsningar

För Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Jan Brenander / ordf . För Oskarshamns skogsgrupp och Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

 

Skogsgruppen på viktigt möte i Rättvik!

Under november var Skogsgruppen med på Naturskyddsföreningens viktiga riksskogsmöte för alla aktiva i skogsnätverk runt om i landet. Mötet hölls i Rättvik 16-18 november 2018. 

Helgen i Rättvik var mycket givande och lärorik för alla som jobbar med skogsfrågor. Naturskyddsföreningens skogsansvariga hade laddat mötet med närvaro av ikonerna Malin Sahlin och Sebastian Kirppu, Jonas Rudberg och riks miljöjurist Josia Hort plus flera kunniga och erfarna skogsaktiva. Förutom ett späckat program inomhus bjöds vi på en intressant exkursion till det som var kvar av Ore skogsrike. Ett idag mycket hårt hugget skogslandskap där flera natur- och miljöorganisationer tagit strid för det som är kvar av naturskogen och den biologiska mångfalden. Riksskogsmötet ordnades på ett utmärkt sätt av länsförbundet i Dalarna och lokala kretsen i Naturskyddsföreningen.

Skogsbiologen och rikskändisen Sebastian Kirppu berättar om skogsbrukets framfart i Ore Skogsrike för deltagarna i nätverksträffen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Banderoller hänger kvar i skogen efter den öppna konflikten om Ore skogsrike. En kampanj för biologisk mångfald som bl.a samlade Greenpeace, Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen bakom kraven.

 

 

 

 

Skogsgruppen i full aktivitet sommaren 2018!

Ett av många intressanta fynd från besöket i Hornsö var denna Raggbock, en rödlistad art!

Skogsgruppen har varit i full aktivitet under sommaren 2018 – inventeringar i samarbete med föreningen Skydda Skogen! 

Skogsgruppen har en mycket aktiv sommar bakom sig. Tack vare envist och målmedvetet arbete ute i skogen har flera nya värdefulla skogar och biotoper hittats i vår egen kommun och i grannkommunerna. Genom ett värdefullt samarbete med föreningen ”Skydda Skogen” kunde en inventeringssatsning göras mellan den 13 – 18 juli.

Ansvarig för att koordinera insatsen var skogsgruppens Jan Brenander och inventeringen startade med samling den 13 juli i Aboda i Högsby kommun för gemensam middag och presentation av alla deltagare.  Tio frivilliga personer från föreningen Skydda Skogen hade mött upp, alla från olika delar av landet. Från vårt håll deltog som mest tre personer.

Tre områden inventerade!
På det inledande mötet lades planerna upp för att hinna med inventeringen av de olika förvalda områdena. Skogsgruppen hade genom Jan Brenander lämnat önskemål om vilka naturskogar som skulle prioriteras för besök. Det blev skogsområden i Mönsterås,  i norra delen av Oskarshamn samt en hotad naturskog i Hultsfreds kommun. Vi diskuterad om den fina skogen i Gökhult skulle lämnas utan vårt besök eftersom länsstyrelsen redan beslutat att inleda arbetet för att få till ett naturreservat efter vårt fynd av många signalarter. Glädjande nog har Länsstyrelsen i Kalmar redan äskat pengar för att göra en noggrannare inventering.

Sommaren 2018 var het och mycket torr. Våra inventeringsdagar utgjorde inget undantag, det var mycket varmt och temperaturen låg omkring 30 grader och däröver! Naturligtvis blev inventeringsjobbet tungt och det var viktigt att dricka mycket för att hålla sig skärpt.  Torkskador visade sig också överallt i den plågade naturen. 

Lyckat besök i Hornsö.
Första inventeringen genomfördes i Hornsö, i ett område som var naturreservat och som delvis bränts av Länsstyrelsen i Kalmar län.  Aron Edman från Länsstyrelsen i Kalmar och Olof Persson på naturenheten på Nybro kommun guidade oss i det intressanta området och vi letade framförallt efter skalbaggar.

Värdefullt område i Hultsfreds kommun saknar skydd!
Nästkommande dag inventerades Junnarp i Hultsfred, en naturskog på ca 30 ha som Skogsstyrelsen redan godkänt för avverkning med undantag för 8,2 ha som nyckelbiotop. Vi anser att skogen har så höga värden att hela området på 30 ha bör skyddas. Skogen består av sumpskogar, bergsimpedement, blandskog och oerhört mycket död ved. Vi fann två VU-arter, 18 NT-arter och över 25 andra signalarter. Området hyser också hotade fågelarter. För skogen i Hultsfredstrakten är det bråttom med skyddsåtgärder!  Ett brev har  därför skickats till olika myndigheterna med begäran om akut åtgärder för att stoppa den planerade avverkningen.

Elin och Steve letar mossor och lavar på en låga.

Naturskog i Mönsterås kommun.
Skogsgruppen har tidigare under våren hittat ett område i Mönsterås kommun, ett ganska stor orörd gammelskog på ca 100 ha. De äldsta skiktet är mellan 150 – 180 år men vi hittade också tallar som var över 250 år! En skog av den här kvalitén hyser förstås många rödlistade- och signalarter som olika taggsvampar, tickor, lavar, mossor och skalbaggar.

Här en bild på gnagmärken och gångar i död ved efter skalbaggen Bronshjon.

 Bilden visar den ovanliga laven Glansfläck.

Bland annat hittades spår av reliktbock som just är knuten till gamla levande solbelysta tallar, ofta solitärer. Reliktbockens larvutvecklingen sker under tallens bark vilket retar trädet att överproducera kåda vilken läcker ut och bildar ljusa torkade partier runt barkens sprickor, detta gör att man ganska lätt kan se om tallen är hem för just reliktbocken. 

Peter Rolfsson, entomolog och Kerstin Månsson kikar närmare på en gammal högstubbe av björk! Här hittades den sällsynta jättesvampmalen. I bakgrunden syns Lars Gerre och Nils Norrby. Flera intressanta insektfynd hittades också vid besöket i naturskogsområdet i Mönsterås kommun!

 

I området finns också tjäder och orre, bivråk, mindre hackspett och spillkråka, mm. Typiskt för  gammelskogar är att man hittar Talltickor som växer på tallar som minst är 150 år, dessa område kallar man för tjäderskog. Föreningen Skydda Skogen hade svårt att förstå att detta området inte redan hade blivit reservat, här fanns alla kvalitéer, orörd vildmark och långt till bebyggelse.

Sista inventeringsområdet var en skog som ligger i norra delen av Oskarshamns kommun på gränsen till Västervik. En naturskog som är ca 25 ha, ett orört skogsområde, väldigt kuperat med branter, kärrmarker och berghällar. Delar av branten är redan skyddad som nyckelbiotop men vi anser nyckelbiotopen bör utökas att omfatta ett större område eller avsättas som reservat i ett redan hårt hugget landskap. Här noterades också både rödlistade- och signalarter som tickor, taggsvampar, lavar, mossor, lummer, gnag av sällsynta skalbaggar. m.m.

Nu skall allt materialet sammanställas och skickas både till Länsstyrelsen i Kalmar och Skogsstyrelsen. Vi har också lagt in de olika arterna på Artportalen. 

Olika kategorier; VU – Sårbar – Hotade, NT – Nära hotad – Rödlistad, enligt Rödlistade arter i Sverige 2015.

För Skogsgruppen i Oskarshamn / Jan Brenander 

 

 

Nya anmälningar till FSC våren 2018!

Skogsgruppen har nu sammanställt flera anmälningar om avvikelser från FSC:standarden vid avverkningar i Oskarshamns och Mönsterås kommuner. Anmälningarna bygger på ett flertal fältbesök och dokumentationer ute på avverkningsplatserna.

Som vi tidigare redovisat i en egen artikel gäller en anmälan bristande hänsyn vid Idhultesjön, en mycket fin fågellokal där samråd skett före avverkningen mellan naturvården, skogsstyrelsen, länsstyrelsen och markägaren. Men tyvärr hjälpte inte detta utan slutresultatet blev en mycket dålig naturvårdshänsyn där fågeldirektivet såväl som art- och habitatdirektivet inte beaktats tillräckligt. Nu får certifieringsorganisationen granska saken närmare. Vi ser mycket allvarligt på hur en av länets största markägare agerar och kommer att intensifiera kontrollen av fastighetens skogsbruk.

Samma markägare har också nyligen uppmärksammats för en avverkning i Finsjötrakten där skogsgruppens sammanställt en fotodokumentation från en pågående avverkning med flera brister!

Bilder från avverkat område, AB Finsjö Skogar 1803

En annan anmälan för brott mot FSC:s regelverk gäller skogsavverkningen längs Gunnarsöleden. Här bör utredas om tillräcklig hänsyn tagits till vandringsleder och motionsspår i ett tätorstnära och frekvent använt friluftsområde.

 

 

Dålig hänsyn förstör friluftsområde – Gunnarsöleden fördärvad!

Led sönderk Person mött 1040718_2

 

Skogsbrukets framfart på den privata fastigheten som hyser Gunnarsöleden har upprört många jullediga oskarshamnare. De medborgare som haft Gunnarsöleden som sitt strövområde har nu fått vända om och hitta andra promenadstråk efter att skogsavverkning inletts på fastigheten. Stora markskador har uppstått av skogsmaskinen som använt vandringslederna för att köra ut timmer! Detta har medfört att strövmarker och vandringsleder blivit obrukbara. Telefonen har gått varm hos Skogsgruppens kontaktpersoner där många uttryckt sin stora ilska och besvikelse över markägarens dåliga hänsyn till själva Gunnarsöleden. Vid Skogsgruppens fältbesök pågick utkörningen av det fällda virket. I det rådande blidvädret har skogsmaskinen, en skotare, tillfogat området stora markskador. Vid besöket mötte vi en man som gett upp sin skogspromenad efter att ha snubblat och trillat illa i de djupa spåren. Stigar och leder i området har inte lämnats ifred utan maskinföraren har istället använt dessa för framkomst i skogen. Gör man så får man räkna med en kraftig reaktion från allmänheten, speciellt i en tätortsnära och i frekvent använd skog.

En markägare har naturligtvis sin fulla rätt att ta ut skog från sin fastighet det är inte det detta handlar om här. Det handlar om vilken hänsyn som markägaren bör och skall ta i ett tätortsnära område och det handlar om hur entreprenören Södra agerar i frågan om miljöhänsyn. En onödig konflikt har skapats genom att avverkningen genomförs vid ett sällsynt illa valt tillfälle då markerna är vattensjuka efter veckor av mildväder och regn.

Skogsgruppen har informerat både ortspressen och skogsstyrelsen om det inträffade.  Vi tar också upp frågan om avverkningen strider mot skogsvårdslagens §30 direkt med länsstyrelsen och ansvariga på Söd  ra Skogsägarna.

Artikel i OT 4/1 2018:   Vandringsled förstörd vid avverkning OT

Gunnarsöleden1 Körskador led 1040717 SkogsmaskinGunnarsö 0007

Dialogmöte om Blomsfors naturreservat!

En karaktärsart för reservatet Blomsfors! Hane av Blå jungfruslända. Fotograferad vid Virån sommaren 2016.

En karaktärsart för reservatet Blomsfors! Hane av Blå jungfruslända. Fotograferad vid Virån sommaren 2016.

Länsstyrelsen har fått ökade anslag för att sköta om länets naturreservat! Av den anledningen har Fågelklubben och Skogsgruppen legat på för att få till ett dialogmöte om det värdefulla naturreservatet Blomsfors i Sulegång. Den 14 november var det dags! Länsstyrelsen, Sveaskog samt boende och verksamma i trakten samlades för en diskussion om reservatets skötselplan tillsammans med med värdarna för mötet,  Oskarshamnsbygdens Fågelklubb.

Blomsfors ligger på Sveaskogs mark precis på gränsen mellan byarna Baggetorp och Sulegång. Reservatet är på 162 hektar och kantas i väster av sjöarna Storyttern och Lillyttern samt följer Viråns sträckning ner till Hemsjön i Sulegång. En antagen, mycket ambitiös, skötselplan finns för reservatet och förvaltaren Josefine Östangård från länsstyrelsen mötte upp för att diskutera vad som skall prioriteras under nästa år då bl.a Sveaskog som äger marken skall börja att hugga bort gran i de lövdominerade områdena i reservatets norra delar. Håkan Torkelsson från Sveaskog berättade om hur detta skall utföras i linje med skötselplanen med minsta möjliga markpåverkan. Två företagare inom jord- och skogsbruk som båda är verksamma i Baggetorp och Sulegång med stor erfarenhet av naturvårdsinsatser var också bjudna till dialogmötet. Från den ideella naturvårdens sida ville vi slå ett slag för att de kommande skötselåtgärderna mycket väl kan utföras av de som redan bor och arbetar i nära anslutning till reservatet. Fördelen med detta är självklar – det är bättre att de som bor på platsen och håller igång landsbygden får möjlighet att jobba med skötseln av reservatet istället för att länsstyrelsen skall skicka upp naturvårdsröjare från Öland eller södra Kalmar län. Frågan är känslig för markägaren Sveaskog som själva vill sköta alla insatser i reservatet. Från naturvårdens sida finns en oro över att bolaget inte skall klara av åtgärderna utan att skada resterna av det mosaikartade odlingslandskapet i delar av reservatet.

Fågelklubben representerades av Christer Ek och Jan Brenander. En kort exkursion gjordes i områdets mer värdedfulla delar närmare bestämt området kring den gamla backstugan Åbo där terrängen är full av rester från tidigare odling och möjligen även ett fossilt odlingslandskap.  Sveaskogs arbete med granhuggning kommer att följas upp under nästa år och förnyade kontakter tas med länsstyrelsen.

Helge Torstensen guidade besökarna till den märkliga lämningen av backstugan Åbo.

Helge Torstensen guidade besökarna till den märkliga lämningen av backstugan Åbo.

De märkliga stenmurarna och rösena efter backstugan Åbo föreslogs som ett lämpligt område för särskilda insatser. Det är en plats med atmosfär och tydliga bevis för torparlivets otroliga slit. Familjen på sju personer som bodde i backstugan fick nog av fattigdomen och emigrerade till Amerika.

De märkliga stenmurarna och rösena efter backstugan Åbo föreslogs som ett lämpligt område för särskilda insatser. Det är en plats med atmosfär och tydliga bevis för torparlivets otroliga slit. Familjen på sju personer som bodde i backstugan fick nog av fattigdomen och emigrerade till Amerika.

Det sovande resterna av odlingsmarken runt backstugan studerades närmare. Här syns från vänster: Daniel Harrysson, Sulegång, Christer Ek, Fårbo, Ann Harrysson, Sulegång, Josefine Östangård, Länsstyrelsen Kalmar och Helge Torstensen, Baggetorp. På bilden saknas Håkan Torkelsson, Sveaskog samt Karl-Johan Axelsson, Baggetorp.

Det sovande resterna av odlingsmarken runt backstugan studerades närmare. Här syns från vänster: Daniel Harrysson, Sulegång, Christer Ek, Fårbo, Ann Harrysson, Sulegång, Josefine Östangård, Länsstyrelsen Kalmar och Helge Torstensen, Baggetorp. På bilden saknas Håkan Torkelsson, Sveaskog samt Karl-Johan Axelsson, Baggetorp.

 

Herman Nilsson Trävaror AB får underkänt i miljöhänsyn!

Nya tips om skogsbolag med dåligt utformad natur- och miljöhänsyn strömmar in till vår skogsgrupp. Ett av tipsen gäller Firman Herman Nilsson Trävaror från Berga som återigen uppmärksammas för dålig naturvårdshänsyn på avverkningar i Högsby kommun! Som bilddokumenta-tionen tydligt visar är inte mycket lämnat på slutavverkningsytorna. Enligt vår bedömning är inte ens skogsvårdslagens minimikrav uppfyllda! Gör man en jämförelse med vad bolaget förbinder sig att göra vid själva avverkningen enligt den skriftliga avverkningsanmälan så stämmer inte mycket med hur det blev i verkligheten. Skogsgruppen har därför bett tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen att utreda om den aktuella avverkningen på fastigheten Annerbergstorpet 1:5 håller den standard som avses i skogsvårdslagens § 30.

Älgsjön 1 Högsby 1040595 Älgsjön Högsby 1040593 Älgsjön Högsby 1040596