Idhultsjöns omgivningar hotas av slutavverkning!

Skogen som hotas av slutavverkning är rik på äldre träd och död ved.

Skogen som hotas av slutavverkning är rik på äldre träd och död ved.


Slutavverkning på ca 40 ha sopar helt rent!
                                       Idhultsjön – en av länets finaste fågellokaler i inlandet hotas nu av en större slutavverkning som planeras i direkt anslutning till själva sjön! Det är markägaren AB Finsjö skogar som planerar för en stor slutavverkning på 40 ha. Markägarens representant har tagit kontakt med OBF och andra för att efterhöra vår syn på avverkningen. Den dialogen har fungerat bra vilket markägaren skall ha beröm för.

När detta skrivs har markägaren redan börjat att märka ut de körvägar som skall användas vid den kommande avverkningen. Det är alltså mycket bråttom för oss att framföra våra krav till markägaren för att kunna påverka graden av naturhänsyn. Naturvårdare från Stranda och Emådalen har gjort stora inventeringsinsatser men trots det har vi  ännu ingen bra bild av skogsområdets värde. Vid skogsgruppens besök konstaterades t.ex riklig förekomst av tjäder och vi vet sedan tidigare att Idhultesjön är en av få kvarvarande lite större spelplatser för orre! Något mycket ovanligt idag. Området har höga naturvärden vilket Länsstyrelsen redogjort för i sin redovisning ”Natur i Östra Småland” där man angett området ”Älmten och Idhultesjön”  som område med ”Mycket högt naturvärde”. (http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Kalmar/Underlag/)

En tandlös lagstiftning.                                                                                                            Ställt mot skogsbrukets produktionskrav räcker dock detta inte långt. Man kan säga att avverkningen kring Idhultsjön är ett typexempel på hur tandlös svensk miljölagstiftning är trots kravet i  skogsvårdslagen om att produktion och miljö skall vara likställda.  Trots att många goda krafter har jobbat för att försöka rädda undan skog från avverkning för att skydda själva fågellokalen eller begränsa slutavverkningsytan inom det det värdefulla skogsområdet på 40 ha fins i dagsläget inget som tyder på att någon större naturvårdsanpassning kommer att göras. De rödlistade fågelarterna och då speciellt tjäderförekomsten (se nedan), fynden av signalarten tallticka och arterna Fjällig taggsvamp en art som är en bra indikator på barrskogar med höga naturvärden. Denna svamp är knuten till växtplatser med äldre träd där och tål inte slutavverkning! I skogen hittar man också Blåmossa och Röd parasollmossa (första fyndet i Småland) men inget av detta räcker  för något skydd eller anpassad huggning till fromma för arterna om man skall tro skogsstyrelsen. Vi skall dock tillägga att markägarens skogvårdsansvarige inbjudit till möte i fält när väl avverkningen skall detaljplaneras. Detta är naturligtvis positivt.

Vad vill vi?

1.Som markägare har AB Finsjö skogar och ägarna till Em här en fantastisk möjlighet att visa att man menar allvar med sin FSC-anslutning. Låt miljöhänsynen kring Idhultesjön bli en av fastighetens nya milstolpar! Det kan man göra genom att pröva en kalhyggesfri avverkningsmetod på alla de delar av de 40 ha som uppvisar höga naturvärden.

2.Förekomsten av tjäder och flera andra rödlistade arter både fåglar och växter borde ge markägaren signaler om att detta är en olämplig miljö att kalavverka. Moderna plockhuggningsmetoder fungerar utmärkt även ur avkastningssynpunkt, det är extra viktigt i ett område som detta med en skyddsvärd fågelsjö i anslutning till avverkningen.

3.En plockhuggning ställer inte heller samma krav och behov av plantering och markberedning vilket sparar stora kostnader för markägaren och skonar stora naturvärden och arternas möjlighet att överleva efter en avverkning.

4.All forskning på skogsbrukets miljöpåverkan visar att en slutavverkning medför enorma utsläpp av i skogsmarken bundet kol som vid en slutavverkning läcker upp i atmosfären och ytterligare späder på CO2-halten. Det finns alltså stora miljövinster i ett naturvårdsanpassat kalhyggesfritt skogsbruk!

5.En slutavverkning på 40 ha kommer att medföra omfattande läckage av närsalter, mineraler och tungmetaller ut i markens vatten för vidare transport till kärr, diken, småbäckar varav flera med kontakt med Idhultesjön. Skona fågellokalens vattenmiljö genom att anpassa avverkningen och tillskapa stora orörda zoner mot sjön och myrområdena kring  denna. 

Vilka fåglar ser vi i området?                                                                 OBF:s duktige skådare Tommy Larsson har sammanställt denna lista över några mindre vanliga och rödlistade arter som observerats i området:

  • Svarthakedopping (dock ej årsviss)
  • Sångsvan
  • Orre
  • Tjäder
  • Trana
  • Brun kärrhök ( jagar i området)
  • Duvhök
  • Kungsörn (jagar i området på vinterhalvåret)
  • Grönbena (häckar vissa år)
  • Dvärgbeckasin (observeras spelande vissa år)
  • Blåhake (rastande)

En fullständig artlista för Idhultsjön, se nedan!

ARTLISTA – Totalt 90 taxa Visa raser, obestämda och ospontana
2009-2014
Sångsvan
Sädgås
Grågås
Kanadagås
Kricka
Gräsand
Knipa
Storskrake
Orre
Tjäder
Storlom
Havsörn
Brun kärrhök
Blå kärrhök
Duvhök
Sparvhök
Ormvråk
Kungsörn
Tornfalk
Trana
Tofsvipa
Enkelbeckasin
Morkulla
Storspov
Drillsnäppa
Skogssnäppa
Rödbena
Skrattmås
Fiskmås
Gråtrut
Ringduva
Gök
Sparvuggla
Kattuggla
Pärluggla
Nattskärra
Tornseglare
Göktyta
Gröngöling
Spillkråka
Större hackspett
Mindre hackspett
Trädlärka
Sånglärka
Trädpiplärka
Ängspiplärka
Sädesärla
Sidensvans
Gärdsmyg
Järnsparv
Rödhake
Stenskvätta
Koltrast
Björktrast
Taltrast
Rödvingetrast
Dubbeltrast
Trädgårdssångare
Svarthätta
Gransångare
Lövsångare
Kungsfågel
Svartvit flugsnappare
Stjärtmes
Entita
Talltita
Tofsmes
Svartmes
Blåmes
Talgoxe
Nötväcka
Trädkrypare
Varfågel
Nötskrika
Kråka
Korp
Stare
Gråsparv
Pilfink
Bofink
Bergfink
Grönfink
Steglits
Grönsiska
Gråsiska
Mindre korsnäbb
Större korsnäbb
Domherre
Gulsparv
Sävsparv

Kärlväxter, svampar, mossor och lavar ger en bra bild av områdets skogliga kontinuitet. Ett flertal arter indikerar att skogen har fått växa ifred under lång tid. Talltickan hittas i området vilket visar på att enskilda träd är minst 150 år gamla. Fynd av Fjällig taggsvamp är en annan indikatorart för skogsmark med lång obruten kontinuitet. Ta del av hela inventeringsrapporten här! Den översiktliga inventeringen har utförts av bl.a Calle Ljungberg.

 

Skogsstyrelsen har gjort fältbesök på platsen och lämnade dessa råd gällande miljöhänsyn:

Skogsstyrelsens Rådgivning om Miljöhänsyn

Rådgivningskvitto_R923-2014_1

Idhultsjön kopieraIdhultsjön kopiera