Skogsbruket förvränger fakta om andelen skyddad natur i Sverige!

För en tid sedan skapade Skogsindustrierna en ny webbsida, ”Skyddad skog”, som ger en helt felaktig bild över hur mycket skog som är skyddad i Sverige. Kartan visar nämligen inte bara skog, utan även naturreservat och nationalparker bestående av fjäll, betesmarker, sjöar, vattendrag och andra naturtyper. Kartor som visar skyddad natur är ingen nyhet, utan finns sedan flera år tillbaka på Naturvårdsverkets hemsida. Det nya i Skogsindustriernas verktyg är att skogsbolagens, statens och kyrkans frivilliga avsättningar redovisas på samma karta som de verkligt, alltså formellt, skyddade områdena.

Certifierade skogsägare, som anslutit sig till FSC eller PEFC, har åtagit sig att frivilligt avsätta 5 procent av sin produktiva skog till naturvård. Detta tycker vi i grunden är bra, men det är viktigt med ökad tydlighet kring de frivilliga avsättningarna på produktiv skogsmark. På Skogsindustriernas nya karta saknas en stor andel av de frivilliga avsättningarna, dessa avsättningar räknas idag ändå in i skyddade områden när redovisning sker mot de uppsatta miljömålen, trots att vare sig myndigheter eller allmänheten vet var de ligger. De frivilliga avsättningar är viktiga för att miljömålen ska nås, men vi menar att man inte kan räkna något som skyddad skog såvida denna inte finns redovisad enligt följande principer:

Transparens: det måste tydligt framgå var de frivilliga avsättningarna finns, hur de är avgränsade. Samtliga avsättningar som man vill ska medräknas i offentlig statistik över skog som undantagen från skogsbruk måste beskrivas tydligt geografiskt.

Kvalitetssäkring: de frivilligt avsatta områdena måste ha höga naturvärden för att fylla sin uppgift för det politiska delmålet om skydd inom miljömålet Levande skogar. En sådan redovisning saknas i dagsläget. Vi finner det märkligt att riksdag och regering har godkänt att räkna in områden vars naturvärden man inte känner till vid bedömning av måluppfyllelse för delmålet.

Långsiktighet: de avsatta skogarna måste vara långsiktigt avsatta. I dagsläget finns det ingen garanti för att de frivilligt avsatta områdena inte kommer att återgå till vanlig produktionsskog eller säljas och därmed hotas av avverkning. En utfästelse om långsiktighet är nödvändig för att de frivilliga avsättningarna ska kunna användas för att nå miljömålet.

Vidare menar vi att den redovisning som Skogsindustrierna kallar skyddad skog gravt vilseleder allmänheten till att tro att 25 procent av landets skogar är säkrade från skogsbruk.  Detta är långt ifrån sant. I den offentliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, redovisas andelen skog som har ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd. Den siffran är för produktiv skog 3,6 procent. Skogsindustrierna har dock valt att, förutom de frivilliga avsättningarna, även räkna in de lågproduktiva skogarna, impedimenten, i sin redovisning av formellt skyddade områden och hänvisar till att impedimenten är skyddade genom Skogsvårdslagen. Att räkna in impedimenten är rejält vilseledande då impedimenten endast har ett visst skydd mot skogsbruk, men saknar skydd för annan exploatering såsom vindkraft och bostadsområden, såvida de inte ingår under ett formellt skydd. I det senare fallet, då även impedimenten ingår, är siffran för skydd av all skogsmark 7,0 procent – alltså långt ifrån Skogsindustriernas 25 procent. Impedimentens betydelse för biologisk mångfald kan och ska heller inte jämställas med den produktiva skogens då de skiljer sig väsentligt i strukturer och sammansättning och endast ett fåtal av de skogslevande, hotade arterna är knutna till impedimenten.

Slutligen finner vi det mycket anmärkningsvärt att Skogsindustrierna inte gjort skillnad på skyddad skog och övrig skyddad natur på en hemsida som heter skyddadskog.se. Istället redovisas alla nationalparker och naturreservat, även de som består av fjäll, sjöar, vattendrag, ängs- och betesmarker och en mängd andra naturtyper, t.ex. Blå Jungfrun.  

För att på ett trovärdigt sätt föra ut sitt budskap skulle Skogsindustrierna kanske i stället ha ansträngt sig för att redovisa samtliga frivilliga avsättningar som skogsbruket uppger finns i landet, samt förklara för allmänheten vad avsättningarna innebär i fråga om kvalitet och långsiktighet. Då hade Skogsindustriernas karta haft ett betydligt större värde för såväl myndigheter och ideell naturvård som i dagsläget inte vet var alla dessa avsättningar egentligen finns.

Naturskyddsföreningen i Kalmar län
Catharina Lihnell Järnhester, ordförande

 

Efter 18 månaders långbänk – nu utreds skadegörelsen på gravfältet iSnäckedal

För ett par veckor sedan inledde Skogsgruppen en efterforskning om vad som egentligen hänt med de polisanmälningar som vi och andra gjort mot den markägare som skadat det unika bronsåldesgravfältet i Snäckedal.

Kontakt togs då med ansvariga på länsstyrelsen för att efterhöra hur långt ärendet avancerat. Beskedet därifrån var skrämmande: Snäckedalsfallet var fortfarande ett sk. balansärende vilket betyder att ärendet efter 18 månader ännu inte var fördelat på utredande polis! Ordet skandal är ingen överdrift i sammanhanget. Här gäller det ett solklart fall av brott mot fornminnes-lagen. Skogsgruppen har genom kontakter med länsstyrelsen och polismyndigheten i Kalmar län markerat en stor oro för att ärendet hinner preskriberas.

Den 1/11 kunde vi läsa i våra ortstidningar att Snäckedalsfallet äntligen rullat vidare! Enligt en den korta notisen från OT som kan läsas nedan är fallet nu under utredning hos polisen enligt förundersökningsledare Conny Evertsson. Skogsgruppen och andra kommer naturligtvis att bevaka hur frågan hanteras och vi kommer inte att tveka om att anmäla fallet till högre instans om skadegörelsen inte leder till någon form av påföljd.

Skogruppen fick rätt i sin kritik mot avverkningen på Släthult!

Ett möte mellan skogsgruppen, Södras representant och markägaren på Släthult har hållits på det omtalade jättehygget. Till stora delar höll de ansvariga på Södra med om den kritik som vi riktat mot naturhänsynen på avverkningsytan. Läs mer i Södras protokoll från fältmötet här nedan!

 

Här diskuteras hyggets brister! Från vänster markägaren Jan-Åke Karlsson, Catharina Lihnell Järnhester, Mårten Aronsson och Södras representanter Björn Lindell och Åsa Ström.

Södras fältprotokoll:Noteringar vid fältbesök på fastighet Släthult 1:40, Misterhult

Efter en extern synpunkt från Oskarshamns fågelklubb gjordes ett gemensamt besök den 4 juni på plats, även markägaren deltog vid fältbesöket. Syftet med besöket var att gemensamt titta på avverkningen och den hänsyn som tagits. 

Hänsyn vid fuktiga & blöta områden

Hänsyn var tagen till merparten av de blötare områdena, det fanns dock fler exempel i stort sett på varje punkt där man ”naggat” objekten i kanten. Hyggesrensning hade även skett ut i hänsynsobjekten på ett felaktigt sätt, i detta fall utförd av markägaren. Positivt var att nästan alla objekt var opåverkade vad gällde markskador. Man hade önskat att man lämnat större hänsyn vid de blöta områdena och även koncentrerat lite mer av hänsynen till dessa områden. 

Hyggets utseende

Då detta var en ovanligt stor avverkning borde mer hänsyn tagits till utseende och genom att tex lämna mer träd i något fuktigt stråk hade upplevelsen av en stor kal yta blivit mindre. Inspektorn borde i detta fall lagt mer tid på markering och planering. 

Vad tar vi med oss framåt

  • Större avverkningar kräver en större insats vad gäller planering i landskapsperspektivet och inventering av området. 
  • Oavsett storlek på avverkningen måste hänsynsytor hanteras på bästa sätt (lämplig kantzon, ingen hyggesrensning osv).
  • När markägaren själv ansvarar för delar av avverkningen kräver det tydlig info från SI vilka krav som gäller. 

Hantering av extern synpunkt. De punkter som kommit upp i samband med den externa synpunkten är förmedlat till Ledningsgruppen inom region öst och skötsel och miljögruppen inom Södra skog. Den externa synpunkten anses med detta besvarad och hanterad.  Björn Lindell Tf Skötsel & miljöledare Region Öst, 120620

Markägaren Jan-Åke Karlsson, skogsgruppens Mårten Aronsson och Björn Lindell från Södra går igenom den digra listan av anmärkningar på hyggets naturvårdshänsyn.

 

Åsa Ström och Björn Lindell från Södra i samspråk med Catharina Lihnell Järnhester och Mårten Aronsson från Skogsgruppen.

 

 

Ny skövling av kulturlämning – markberedning på torpet Gransmåla i Lämmedal!

Återigen har Skogsgruppen hittat nya övertramp och exempel på hur hårt och hänsynslöst skogsbruket går fram i kulturmiljöer. Denna gång gäller det en markberedning i kulturmiljön på och runt det gamla torpläget Gransmåla. Torpet gränsar mot det nya naturreservatet Lämmedal 1:16. Förstörelsen upptäcktes av medlemmar i skogsgruppen redan den 2/6 2012 och fotodokumenterades.

Vi  har därefter anmält ärendet till Skogsstyrelsen och informerat länsmuseet i Kalmar. Som bilderna visar har ansvarigt skogsföretag / maskinförare t.o.m utfört marberedning över själva husgrunden och över den gamla tomtmarken med alla sina lämningar av odlingsrösen. Vi frågar oss hur detta är möjligt efter de informationsinsatser som gjorts från skogsstyrelsen centralt om vikten av att vårda markernas kulturlämningar. Just kulturmiljön runt Gransmåla finns med i skogsstyrelsens stora databas ”Skogens Pärlor” så någon brist på information är det inte frågan om här.

Tyvärr upptäcks väldigt lite av denna förstörelse ute i skogslandskapet. Skogsgruppen har tidigare polisanmält två solklara fall av brott mot fornminneslagen i Misterhults socken. Det gäller skogsbilvägen i anslutning till Snäckedals stora gravfält samt ett fall av total förstörelse av en fornlämning på Robackska fondens skogar (ägs av Oskarshamns kommun). Utredningarna om dessa överträdelser har ännu inte lett till något åtal vilket är mer än anmärkningsvärt! Skogsgruppen har för avsikt att lyfta frågan inom den närmaste tiden. 

Även på Riksantikvarieämbetets databas ”Fornsök” kan man läsa om bebyggelsemiljön och kulturlämningarna på platsen. Se länken nedan:

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html;jsessionid=C729DD9BF5548B0925091E2A3D07EB12?objektid=10083004080001&tab=3

 

 

Nu anmäler skogsgruppen Sveaskogs bristande naturhänsyn!

I en omfattande rapport anmäler nu Skogsgruppen Sveaskog för bristande naturhänsyn. Ett flertal stickprovskontroller och uppföljningar av utförda avverkningar visar på en försämring och återgång till ett mer schablonartat skogsbruk. Skogsgruppen kommer att följa upp skrivelsen till Sveaskog genom att informera FSC:s certifieringsansvarige för regionen. Vår rapport nedan kommer att utgöra en bra bakgrund för en formell anmälan till FSC. (skogsbrukets certifieringssystem)

Skogsgruppens rapport med bilagor:
Sveaskog följebrev 20120626
Dokumentation Späckemåla Sveaskogshygge 20120507
Dokumentation av fältbesök vid Sveaskogs avverkning 2012 vid Skogshyddan
Dokumentation av fältbesök vid Sveaskogs avverkning vid Götehult 2012
Sveaskogs avverkning utmed Sulegångsvägen från E22
Sveaskog Manketorp 2011-05
sveaskogs-avverkning vid Blankaholm 2005 2006

 

 

Skogsbruket skadar återigen fornlämningar i Misterhult!

Länsstyrelsen polisanmäler ny skada på fornlämning i Misterhult!

Återigen har skogsbruket skadat en fast fornlämning i Misterhult. Händelsen är polisanmäld tack vare tips från allmänheten. Detta är nu den andra större skadan  på mindre än ett år där skogsbruket står som ansvarig och som uppmärksammats och anmälts till Länsstyrelsen. Förra årets skandalösa vägbygge och stora åverkan på gravfälten i Snäckedal utreds fortfarande av åklagare. Markägaren på Arvidsmåla som ansvarat för dragningen av skogsbilvägen vid Snäckedal i kanten på en av Sveriges förnämsta bronsålderslämningar misstänks för brott mot fornminneslagen.  I det nu upptäckta fallet rör det sig om en omfattande skada på en stor fast fornlämning som enligt länsstyrelsen borde ha lett till att de ansvariga omedelbart avbrutit arbetet och anmält det inträffade till myndigheten. Istället fortsatte skogsarbetet som om ingenting hänt. Tyvärr är detta bara toppen på ett isberg när det gäller skogsbrukets hänsyn och skadefrekvens på framförallt våra okända fornlämningar. Trots utbildningsinsatser fortsätter skogsbruket att skada både fornlämningar och naturvärden genom alla de överträdelser och illa genomförda avverkningar som vi dokumenterat bara i Oskarshamns kommun.  Läs mer om händelsen i bifogad länk till Nyheternas artikel.

 Det unika gravfältet i Snäckedal har tidigare skadats allvarligt av skogsbrukets framfart. Läs mer här om denna incident som också utreds av åklagare!

 

 

Dåligt miljöbetyg för Sveaskogs hygge på Späckemåla, Misterhult!

Skogsgruppen har återigen besökt ett av Sveaskogs hyggen i Misterhultsskogarna med mycket dålig naturhänsyn! Frågan är om bolaget verkligen uppfyller FSC-kriterierna. Från naturvårdens sida är vi allt mer besvikna på Sveaskogs framfart i våra hemtrakter och vi kommer därför att anmäla även denna avverkning för miljörevision. Det är skrämmande att se hur väl DN-reportagen om det kritiska läget i skogen stämmer med det vi själva kan se i fält efter skogsbrukets framfart. Denna gång har vi listat en lång rad frågor om våra iakttagelser vid Späckemåla, frågor som Sveaskog och tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen har att svara på.
 En lång innehållsrik rapport bifogas som pdf nedan.

Dokumentation Späckemåla Sveaskogshygge 20120507

Ett massmedialt genombrott för kritiken mot det svenska skogsbruket!

Dagens Nyheter har genom en fantastisk artikelserie av journalisten Zaremba genomlyst nästan alla aspekter på det svenska skogsbruket. Du som inte läst artikelserien ännu gör det!  Klicka på länkarna nedan.
Artikelserien är ett  massmedialt genombrott i mediesveriges finrum och kommer att betyda mycket för den fortsatta debatten. DN:s satsning ger ett  enormt genomslag för kritiken mot det svenska skogsbruket.
 
 
 
 
 

Fältbiologerna – ett annat skogsbruk är möjligt. Om Lübeckmodellen.

http://faltbiologerna.se/faltbiologen/en-annan-skog-ar-mojlig

Södra bryter mot FSC vid avverkning på Släthult 1:40!

Skogsgruppen har gjort fältbesök på en utförd slutavverkning på fastigheten Släthult 1:40. Kalhygget togs upp någon gång under senare delen av 2011. Vi är mycket kritiska till vad vi sett och dokumenterat på platsen och väljer därför att anmäla avverkningen för  stora brister i naturvårdshänsyn och för brott mot FSC regler. Det är mer än anmärkningsvärt att Södra står som ansvarig entreprenör för en ur naturvårdspunkt så illa genomförd avverkning. Trots allt tal om certifierat skogsbruk visar Södra här ett skogsbruk helt inriktat på produktionsmålet med en lång svart lista på överträdelser mot egna riktlinjer och policys och en avverkning som på flera punkter inte håller FSC standard. Av det skälet måste dokumentationen föras vidare! Frågan om hur markägaren och Södra agerat i det här fallet måste lyftas upp till högre nivåer inom den egna koncernen. Läs mer om Skogsgruppens dokumentation och se de omfattande bildmaterialet från det mycket stora kalhygget på Släthult 1:40

Continue reading